Gudrun Andersson

I am a professor of history. My special interest in both research and teaching lies within the early modern cultural history, one of the most distinguished parts of the department.

Professor in history

With historical interest based in the early modern cultural history, Gudrun Andersson has worked with gender history, exemplified in her 1998 doctoral dissertation Tingets kvinnor och män (Women and Men in the District Court), urban history, demonstrated in the 2009 monograph Stadens dignitärer (City Dignitaries) and most recently, consumption history. In her research, Andersson has dealt with issues of power and various expressions of power by combining qualitative close readings of source material and examining non-written sources such as portraits, clothing, floor plans and furnishings. Of particular interest to Andersson’s research is how historical actors operate, how they argue before the court, how they furnished their homes and how they competed for the best bench seats in the church.

Her current ongoing research on the consuming citizen studies the Swedish consumer society’s pre-history and emergence. Consumption is linked to later eighteenth- and early nineteenth-century social transformation and is seen as an essential part of the emergence and establishment of the power-bearing strata of upper bourgeoisie culture. Of particular interest is to investigate if it is possible to distinguish gender-specific consumption patterns, and if they then clearly place the woman in the private and the man in public spheres.

Grunden för mitt historiska intresse är den tidigmoderna kulturhistorien, där jag sysslat med genushistoria (framför allt min avhandling Tingets kvinnor och män), urbanhistoria (framför allt monografin Stadens dignitärer) och nu senast konsumtionshistoria. Övergripande frågor om maktrelationer och olika uttryck för makt kombineras med kvalitativ närläsning av källmaterial, där jag vinnlägger mig om att inkludera även icke skriftligt källmaterial så som porträtt, kläder, planlösningar och inredning. Jag är särskilt intresserad av hur de historiska aktörerna själva agerade, hur de argumenterade inför tinget, hur de inredde sina bostäder och hur de stred om de bästa bänkplatserna i kyrkan.

För närvarande arbetar jag med tidskrifter och dagböcker från 1800-talets första hälft, och då i synnerhet Magasin för konst, nyheter och moder (1818-1844) samt rådman Kihlbergs dagbok (1808-1820). I "Boijes magasin" analyserar jag det svenska konsumtionssamhällets, med fokus på det borgerskapets framväxt och genusspecifika konsumtionsideal. Tidskriften är digitaliserad, vilket öppnar en rad möjligheter inte bara för forskning utan även för undervisning (uppsatsskrivande och praktik). I rådmannens dagbok har jag tagit fasta på de dagliga rutiner som han utförde, såsom var han befann sig och vilka han umgicks med. Båda arbeten kommer att redovisas i internationella publikationer.