Jenny Jansson

My research interests include identity formation in the trade union movement, industrial action, minimum wages, labor leaders during the interwar period in Europe, and the labor movement in the age of digitalization.

CV

2020- Senior lecturer and associate professor

2012-2020 researcher and teacher at Department of Government, Uppsala university

2006-2012 PhD student and teacher at Department of Government, Uppsala university.

2011 visiting scholar at the Institute for Labor and Employment, University of California, Berkeley

2009 Research Coordinator for Uppsala Forum on Peace, Democracy and Justice.

2004 Desk officer at the Nordic-Baltic group, Ministry for Foreign Affairs, Government's Office, Stockholm

I coordinate the Workers’ Education Research Network (WERN), for more information, see: https://workerseducationresearchnetwork.wordpress.com/

Prizes

Jansson & Uba were awarded Hartmann's stipend for the book Trade Unions on YouTube 2022.

Crafting the Movement was awarded the Swepsa book prize for best book about Swedish politics 2019-2022.

The article “Vad studerade arbetare i Sverige och Storbritannien?” was awarded the Kjersti Bosdotter prize, https://www.arbark.se/sv/2020/06/kjersti-bosdotter-priset-2019/

The article "From Movement to Organization" was appointed Best Article by a Recent PhD 2013 by the journal Labor History

Manufacturing Consensus was appointed best phd disseration 2012 by the journal Labor History

Currently I have four projects:

Shades of Civic Activism: State – Labour Relations in India and Ethiopia

Project time frame: 2020-2022

Funded by: Vetenskapsrådet

How can we understand expansion and contraction of civic space under different political regimes? Research on civil society–state relations has yet to develop a theory that can account for the complexity and variations of their relations and interactions on the continuum between authoritarian and democratic rule. Previous research has commonly adopted divergent theoretical frameworks for explaining civil society – state relations under democratic and under authoritarian rule. This project explores how different levels/scales of authoritarian and democratic rule shape possibilities for civic action through in-depth case studies of state – labour relations in two countries, one formally qualified as democratic, India, and one as authoritarian, Ethiopia. Taking negotiations around minimum wages as an entry point, we will analyse when and how trade unions have been able to place labour demands on the political agenda and when and to what extend labour demands have been legislated on an adhered to. Drawing on archival data going back to the 1960s and semi-structured interviews will allow us to (1) compare civil society – state relations under different levels/scales of authoritarian and democratic rule, (2) shed light on how the reduction/enlargement of civic space shape possibilities for civic action and (3) understand similarities and differences in civil society – state relations under different levels/scales of authoritarian versus democratic rule.

Varsel om stridsåtgärd

Projekttid: 2019-2024

Finansiär: Forte

Projektgrupp: Jenny Jansson (projektledare), Katrin Uba

https://www.statsvet.uu.se/forskning/varsel-om-stridsatgard/

Det här projektet syftar till att undersöka en viktig del av den svenska löneförhandlingsprocessen, nämligen varsel om stridsåtgärder. Enligt svensk lag måste ett varsel om stridsåtgärd läggas innan arbetsmarknadens parter får starta strejk eller lockout, men de flesta varsel leder inte till arbetsinställelse. Varsel utgör ett påtryckningsmedel som kan användas i förhandlingssituationen när parterna nått ett dödläge och kan således betraktas som en typ av konflikt mellan arbetsmarknadens parter som skiljer sig från den vedertagna förståelsen av konflikt, nämligen arbetsinställelse. Vi hävdar att idag när arbetsinställelser är ovanliga har varsel blivit ett bättre mått på arbetsmarknadskonflikter men forskare har hittills inte systematiskt undersökt vilken roll varsel spelar i kollektivavtalsförhandlingar.
Detta projekt undersöker vem, när och varför man lägger varsel, samt konsekvenserna av varsel i Sverige. Vi samlar in information om samtliga varsel om stridsåtgärd som lagts under tidsperioden (1980-2018), som inkluderar en period med många arbetsinställelser (1980-talet) och en period med få (1990-2000-talen). För att kunna undersöka orsaker och konsekvenser av varsel kommer det omfattande materialet om varsel kombineras med information från utvalda kollektivavtal, samt relevanta data om arbetslöshet, inflation och löneutveckling.
Projektet lämnar viktiga teoretiska och empiriska bidrag till arbetsmarknadsforskningen genom att: 1) behandla varsel som ett alternativ till strejk och därmed problematisera vad en arbetsmarknadskonflikt är; 2) för första gången tillgängliggöra empiriskt data om varsel i Sverige under en längre tidsperiod; 3) beskriva hur kollektivavtalsförhandlingar går till, vilka sektorer som använder varsel, vad man strider om och hur detta förändrats över tid. Våra resultat nyanserar inte bara den vedertagna bilden av den ”fredliga svenska arbetsmarknaden” men öppnar även för kommande jämförande studier om maktbalansen på arbetsmarknaden.

Labor gone Digital? (DigiFacket)

Project time frame: 2015-2018
Funded by: Riksbankens Jubileumsfond
Project co-workers: Jenny Jansson (project leader), Katrin Uba, Anders Westholm, Jens Andersson

https://www.statsvet.uu.se/forskning/Fackf%C3%B6reningsr%C3%B6relsens-digitala-omvandling/

Project description:

The Internet has become an increasingly important forum for political activism and social movements (SM). Actions themselves have moved on-line. The situation is challenging for those interested in citizens’ democratic practices, because the material published on-line are not systematically archived. Digitalization will make it very hard to do research on our contemporary movements in the future. In this project we aim to take some first important steps towards solving this problem. We will set up an automated script that collects and stores material from the Swedish labour movement’s online activities, such as their webpages, social media, blogs etc. Since this is a pioneer project when it comes to storing online activities in Sweden and creating a searchable database, we will start collecting material on one movement only. We have chosen the labour movement because the labour movement has been the backbone of the Swedish civil society, is a well-defined movement, and has excellent traditional archive material that is likely to be helpful to us with respect to coding. Once the system works we can easily add other movements to the database, which is our ambition. The material will be coded in order to make it easy to search for anyone interested in doing research on the labour movement. Similar databases exist in other countries. Hence, the database can be used for international comparisons.

Visit the projects’ webpage here.

Partiskolningens didaktik

Projektdeltagare: Henrik Nordvall, Linköpings universitet (projektledare) och Jenny Jansson

Målet med detta projekt är att undersöka omfattning, inriktning och variation i utförandet av utbildningsverksamhet organiserad av de politiska partierna i Sverige. Trots att den utbildningsverksamhet som partierna själva organiserar sannolikt har en stor betydelse för hur nyckelpersoner i det demokratiska systemet socialiseras, saknas mer ingående kunskap om denna utbildnings karaktär: hur den är organiserad, vad den innehåller och hur den utformas för att skola såväl partimedlemmar som partiföreträdare. Denna lucka har vi för avsikt att fylla i detta projekt genom att ge en empiriskt grundad bild av det vi kallar den svenska partiskolningens didaktik.

Projektet drivs av ett didaktiskt kunskapsintresse i bemärkelsen att vi avser undersöka undervisningspraktiker, deras planläggning och genomförande. Projektet avser bidra med kunskap gällande både omfattningen av partierna utbildningsverksamhet och de kvalitativa variationerna beträffande denna verksamhets iscensättning; variationer avseende så väl syfte, innehåll, upplägg och målgrupper. När det gäller frågan om verksamhetens omfattning utgör partiernas relation till studieförbund och folkhögskolor, som historiskt pekats ut som betydelsefulla i sammanhanget, en viktig aspekt. Variationer av didaktiska arrangemang avser vi i ett första steg belysa i form att av kvalitativt urskiljbara praktiker och bakomliggande didaktiska idéer bland partierna generellt. I ett andra steg avser vi söka analysera möjliga samband mellan dessa urskilja didaktiska variationer och andra skillnader av olika slag: mellan partier, mellan geografiska områden, mellan olika politiska traditioner, kulturer och ideologier. Vi förväntar oss att projektet ska ge en både överblickande och fördjupande bild av det icke-formella utbildningslandskap som det svenska partiväsendet och den partipolitiskt orienterade folkbildningen kan sägas utgöra. De frågeställningar projektet avser besvara är:

• Vilken omfattning har utbildningsverksamheten i de olika partierna och vilken relation har den till den institutionaliserade folkbildningen (studieförbund och folkhögskolor)?
• Vilka typer av mål har partierna och deras utbildningsansvariga med sina utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten?
• Hur kan de olika arrangemangen för undervisning som partierna iscensätter förstås som bildningsvägar för individer som söker tillträde till det politiska fältet och till politiska positioner?

Dessa tre frågeställningar, vars besvarande sammantaget förväntas ge en både överblickande och fördjupande bild av det svenska partipolitiska utbildningslandskapet, anknyter till tre pågående diskussioner i litteraturen om relationen mellan utbildning/folkbildning och demokrati. Den första frågeställning förväntar vi oss bland annat ge en bild av vilken betydelse folkbildningen i Sverige, i form av statsbidragsfinansierade folkhögskolor och studieförbund, har för partiernas utbildningsverksamhet. Den andra frågeställningen fokuserar på vilken betydelse studierna får för partiorganisationen och dess ledning när det gäller exempelvis kunskapsförsörjning, styrning och produktion av identitet som historiskt inriktad forskning visat varit av betydelse. Är partistudier (fortfarande) ett centralt verktyg för detta? Den tredje frågeställningen anknyter till en hypotes om att de svenska partiernas interna utbildningar utgör en kompenserande faktor som gör att svenska politiker tenderar vara mer socialt och utbildningsmässigt representativa i relation till befolkningen än jämförbara länder. Genom att klargöra hur utbildningar inom svenska partier ser ut avser detta projekt att undersöka rimligheten i en sådan hypotes.

Projektet finansieras av VR.

Completed Projects:

INVOTUNES

Project time frame: 2018-2019

INVOTUNES is funded by the Commission and aims to examining national trade unions involvement in the European semester. The European Social Observatory (Ose) is the lead partner. Eight case studies in eight countries will be conducted, I am part of the Swedish country team. More info on the project is available here.

Managers of discontent? Labor leaders’ role in identity formation processes

Project time frame: 2015-2018

The labor movement played a crucial role in the development of democracy and the welfare state in the 20th century. However, there were profound differences between the European labor movements in terms of size, cohesion, ideology, and influence. In some countries, such as the Nordic countries, the labor movement became coherent, strong and influential. In other countries, such as Germany and France, the labor movement split in different factions that fought each other. There are different explanations to the relative strength, cohesiveness and ideology of the labor movements in Europe. The most common explanations take its point of departure in structural variables. However, a new approach to understand the national differences between labor movements focuses on the leaders´ role in the labor movement and their abilities to construct a cohesive identity in the movement. In this project I examine the labor leaders´ function in the identity formation process in three labor movements, the German, the British, and the Swedish in the early decades of the 20th century. The study not only contributes to our understanding of the labor movement and the role of labor leaders, it also highlights how identity can be used by conscious actors for mobilization which is an important contribution and a highly relevant issue applicable to any social movement.

The project is a three-year international post doc and includes two years at the Institute for Social Movements, Ruhr-Universität in Bochum, Germany.

The project is funded by VR