Cecilia Candréus

Researcher at Department of Art History, Textile Studies

Email:
cecilia.candreus[AT-sign]konstvet.uu.se
Telephone:
+4618-471 2949
Visiting address:
Konstvetenskapliga institutionen
Thunbergsvägen 3 H

Postal address:
Konstvetenskapliga institutionen
Box 630
751 26 Uppsala

Short presentation

This paragraph is not available in English, therefore the Swedish version is shown.

Fil.dr. i Textilvetenskap, verksam som forskare i textilvetenskap. Jag har framförallt arbetat med tidigmoderna textilier med inriktning på textila hantverkare. Vid sidan av min forskning är jag även verksam som lärare i textilvetenskap.

This paragraph is not available in English, therefore the Swedish version is shown.

Med en bakgrund i dels en praktisk textil utbildning, dels en exameni konstvetenskap och etnologi har jag idag en specialisering inom textilvetenskap. Jag disputerade 2008 i textilvetenskap med avhandlingen De hädangångnas heraldik. En studie av broderade begravningsfanor ca 1670-1720 utgiven av Gidlunds. Avhandlingen ingick i projektet Textila manifestationer av makt under svensk renässans och barock finansierat av Vetenskaprådet.

Fokus för min forskning har länge legat på tidigmodern tid och omfattat områden som kyrklig och heraldisk textil. Under senare år har fokus legat på textila hantverare och deras arbetsvillkor. Som forskarassistent i textilvetenskap drev jag projektet Lyxhantverkare i Europas utkant ca 1550-1650, vilket fokuserade på Vasahovets pärlstickare (brodörer). Jag är idag verksam som forskare i textilvetenskap med projektet I skärningspunkten mellan formell reglering och informell praktik: Kvinnliga manufakturidkare i den textila hantverkssektorn 1739-1846 som finansieras av vetenskapsrådet.

This paragraph is not available in English, therefore the Swedish version is shown.

I skärningspunkten mellan formell reglering och informell praktik: Kvinnliga manufakturidkare i den textila hantverkssektorn 1739-1846

Historiskt sett har kvinnors yrkesverksamhet varit belagd med olika typer av restriktioner, exempelvis genom skråförordningar. Under 1700- och stora delar av 1800-talet var endast änkor formellt myndiga att själva bedriva näring medan ogifta förutsattes stå under en förmyndare och den gifta kvinnan vid sin make. Samtidigt levde människor i en praktisk verklighet där de behövde ordna sin försörjning, vilket gav upphov till pragmatiska lösningar. Detta projekt har för avsikt att studera de faktiska villkoren för kvinnor som drev egna manufakturer inom textil hantverksproduktion i Stockholm under perioden 1739-1846 och syftet är att utforska hur dessa kvinnor navigerade i sin yrkesutövning. Projektets centrala forskningsfråga är: hur samspelade kvinnornas personliga förutsättningar, som hantverkskompetens, familjeförhållanden och ekonomi, med yttre faktorer som marknad och lagstiftning? Manufakturväsendet var en ny form av tillverkningsorganisation formad av näringspolitiska drivkrafter där kvinnor kunde verka, men som låg utanför de mansdominerade skrånas domän. Denna verksamhet har efterlämnat en rik dokumentation där enskilda personers arbete kan följas i detalj och de kvinnliga manufakturidkarna utgör en hitintills outforskad grupp aktörer.

Teoretiskt ansluter projektet till aktuell forskning som formulerat nya sätt för att se på professionalism. Detta innebär att man även beaktar andra sätt för att utveckla kvalifikationer och lägger fokus på att se strategier för hur man agerat för att upprätthålla och utveckla sin yrkesutövning. Ytterligare en aspekt är att undersöka om deras förutsättningar påverkades av tillgång till utbildning respektive möjligheter att föra sin kompetens vidare till andra.

Undersökningen överbryggar tre teman; 1. Yrkespraktiker i kvinnors handarbete; 2. Hustru, änka och dotter – kvinnors yrkesroller inom ett familjeföretag; och 3. Hantverkskompetens och ekonomi – kvinnor och män inom tygtryckarnäringen. Tillsammans syftar dessa tre teman till att bidra med ny kunskap om kvinnors yrkesidentitet och agens i övergången mellan det tidigmoderna och det moderna samhället. Projektet utgår ifrån ett individnära perspektiv och en biografisk metod används för att lyfta fram enskilda personers livssituation och handlingsramar.

Projektets vetenskapliga nytänkande ligger i dess tvärvetenskapliga ansats, som kommer att bidra till en metodutveckling inom det historiska fältet. Genom att undersöka betydelsen av faktorer som hantverkskompetens och syn på kvalificerat arbete introduceras en textilvetenskaplig ingång som öppnar upp nya perspektiv. Sökandens praktiska kunskap om textila material, tekniker och redskap gör det möjligt att ”läsa mellan raderna” och göra bedömningar av hantverkarnas arbete avseende exempelvis tidsåtgång, behov av redskap och olika arbetsmoments svårighetsgrad.

Projektet drivs inom ämnet textilvetenskap och finansieras av Vetenskapsrådet.

Kontakt cecilia.candreus@konstvet.uu.se

Please contact the directory administrator for the organization (department or similar) to correct possible errors in the information.

Cecilia Candréus