Carl Fredrik Bergström

Professor at Department of Law, Professors, Instructors, Researchers

Email:
Carl.Fredrik.Bergstrom[AT-sign]jur.uu.se
Mobile phone:
+46 70 4250731
Visiting address:
Trädgårdsgatan 1 och 20, Västra Ågatan 26

Postal address:
Box 512
751 20 UPPSALA

Short presentation

Carl Fredrik Bergström is professor of European Law and Law Faculty International Coordinator for Researchers and Teachers. His main areas of expertise are EU law, constitutional theory and legal methods, and his current research focuses on EU and the Rule of Law, the right to access documents in Europe and crises' influence on the internal market (primarily the financial and energy market). He is expert in the public inquiry for regulatory adjustment in the areas of electricity and natural gas.

Carl Fredrik Bergström is Professor of European Law at Uppsala University (2010-). He has a background as researcher at the European University Institute in Florence (1995-2002), lecturer at Stockholm University (1996-2006) and Head of Research, later Director, at SIEPS, the Swedish Institute for European Policy Studies (2002-2009). Carl Fredrik Bergström is responsible for a research collaboration between Uppsala University and the Robert Schuman Centre for Advanced Studies at EUI (2017-). During 2020 he was Matariki Fellow at University of Otago in New Zealand.

Carl Fredrik Bergström has his main field of expertise in the law of the European Union, with a focus on inter-relationship to national constitutional law, fundamental principles and system of norms, regulatory behaviour and legal methods. His current research projects are the following:

Title*

En centralisering av regelgivning I Europa? Det rättsliga och politiska styrsystemet för finansmarknaden

Title eng*

A Centralisation of Rulemaking in Europe? The Legal and Political Governance of the Financial Market

Ämne (Field of Research)*

Europarätt

Members*

Carl Fredrik Bergström, Adrienne Héritier, Magnus Strand med flera (and others)

Read OUTPUT REPORT

Summary*

Under de senaste åren har det skett slående förändringar i mönstren för regelgivning inom EU:s inre marknad. Detta kan iakttas, tydligast, i ett skifte av instrument för regelgivning: från direktiv som ”ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt” till förordningar som är ”direkt tillämpliga” och mer enhetligt genomförda över alla medlemsstater . Men förändringar i mönstren för regelgivning omfattar även förfaranden för regelgivning och de aktörer som involveras. Det är idag typiskt att EU:s lagstiftare skapar ”ramverk för reglering” – regulatory frameworks – inom vilka makt att besluta om nya föreskrifter sedan överlåts till Europeiska kommissionen och, i ökande omfattning, europeiska förvaltningsmyndigheter. Även om de förändringar kan iakttas inom hela EU:s inre marknad har den mest påtagliga utvecklingen skett inom området ”bank och finansiering” där EU:s regelgivning varit särskilt intensiv sedan finanskrisen. I vårt projekt undersöker vi om, varför och hur de nya mönstren i fråga om förfaranden och instrument för regelgivning inom EU:s finansmarknad innebär en ökad centralisering och vilka följderna är för EU:s system för rättslig och politisk styrning med särskilt fokus på ansvarsutkrävande.

Summary eng*

During recent years there have been striking changes in the patterns of rulemaking within the EU internal market. That can be seen, most obviously, in a shift of instruments for rulemaking; from directives which ‘leave to the national authorities the choice of form and methods’ to regulations which are ‘directly applicable’ and uniformly implemented across all member states. But the changes extend also to procedures for rulemaking and actors involved. Typically, today, extensive ‘regulatory frameworks’ are established by the EU legislature within which delegation is made of normative and executive powers to the European Commission and a new breed of EU regulatory agencies. Even if such changes can be observed throughout the internal market, the most prominent development has taken place in the area of ‘banking and finances’ where EU rulemaking has been intense in the aftermath of the financial crisis. In our project we examine if, why and how the patterns of the procedures and instruments used for EU rulemaking in the financial market indicate an increasing centralisation, and what the implications are for the EU system of legal and political governance, focusing on the preconditions for accountability.

Key words*

EU, centralisering, inre marknad, finanskris, ansvarsutkrävande

Key words eng*

EU, centralization, internal market financial crisis, accountability

funding body

Vetenskapsrådet

Associated researchers

Cooperating institutions

Robert Schuman Centre for Advanced Studies at European University Institute in Florence

Focus

Focus eng

URL

Title*

EUs regelgivning som respons på kriser

Title eng*

EU Rulemaking in Response to Crises

Ämne (Field of Research)*

Europarätt

Members*

Adrienne Héritier, Paul Weismann

Summary*

Detta projekt bygger vidare på vår tidigare forskning om EU:s regelgivning efter finanskrisen och ett internationellt samt mångvetenskapligt samarbete. Nu studerar vi EU:s svar på pandemikrisen och fokuserar på förändringar som utformas för att ha permanent effekt efter krisen (resiliens). Mer specifikt undrar vi om samma förändringsmönster växer fram och varför. I den utsträckning samma mönster faktiskt växer fram kommer vi att analysera vilka konsekvenser det har för maktbalansen mellan EU och medlemsstaterna men också inom EUs egen organisation; mellan dess institutioner och organ. Vår grundidé är att det finns lärdomar från finanskrisen som kan hjälp oss förstå många av de rättsliga och politiska utmaningar som uppkommer genom pandemikrisen. Detta har en betydelse som sträcker sig bortanför den pågående krisen. Vi tror att vår forskning kan öka den allmänna förståelsen om vilken påverkan kriser haft och kan ha över utvecklingen inom EU; på både kort och lång sikt. Därför ska vi även försöka förstå om det skulle kunna vara så att vissa kriser kan ha en utlösande eller förstärkande effekt på europeisk integration och om det till och med skulle kunna vara så att EU med tiden byggt upp en egen förmåga att hantera sådana kriser.

Summary eng*

This project builds further on our previous research on EU rulemaking after the global economic and financial crisis and an international interdisciplinary collaboration. Now we study the EU response to the pandemic crisis and focus on changes that are designed to have permanent effects after the crisis (resilience). More specifically we ask if the same patterns of changes emerge and why. To the extent such patterns do emerge we will analyse what the consequences are for the balance of powers between the EU and its member states but also for the balance of powers within the EU; between its institutions and bodies. The basic idea is that we can learn lessons from the financial crisis that help us understand legal and political challenges caused by the pandemic crisis. But the relevance of our project goes beyond the current crisis. We think that our research can improve the general understanding of the influence crises have over the development of EU law and politics; in short term and long term. Therefore we will also examine if crises have a potential to function as a catalyst for closer integration and if it may even be so that the EU has built a legacy of handling crises.

Key words*

EU, pandemi, kriser, maktbalans, normgivning, resiliens

Key words eng*

EU, pandemic, crises, balance of powers, rulemaking, resilience

funding body

Associated researchers

Cooperating institutions

Robert Schuman Centre for Advanced Studies at European University Institute in Florence and University of Salzburg

Focus

Focus eng

URL

Title*

EU:s rättsstatsprincip och domstolarnas oberoende

Title eng*

EU Rule of Law and the Independence of the Judiciary

Ämne (Field of Research)*

Europarätt, konstitutionell rätt

Members*

Carl Fredrik Bergström, Erik Rydén, Henrik Reinhammar

Summary*

Det sätt på vilket rättsstaten stegvis monteras ner i några av EU:s medlemsstater utgör ett allvarligt hot mot de värden som ligger till grund för det europeiska samarbetet och det gemensamma rättssystem som är tänkt att främja dem. Parallellt till försök att på politisk väg stoppa utvecklingen blir konkreta konflikter fortlöpande föremål för rättslig prövning i EU-domstolen. Detta bokprojekt undersöker den pågående utvecklingen rörande rättsstatsprincipen i Europa med fokus på att beskriva och analysera hur frågan om nationella domstolars oberoende hanteras inom unionsrätten. Den inledande forskning som projektet utgår från visar att EU-domstolen tolkat EU:s grundfördrag på ett sätt som gjort det möjligt att formulera en skyldighet för medlemsstaterna att se till att mål som rör rättigheter som enskilda har till följd av unionsrätten prövas av en oavhängig och opartisk domstol. Denna skyldighet har vuxit fram i dialog med nationella domstolar (förhandsavgöranden) och gjort det möjligt för EU-kommissionen att agera mot enstaka regeringar (överträdelseärenden). Samtidigt som rättsutvecklingen kan förväntas leda till att rättsstatsprincipen får ett mer uttalat genomslag i alla medlemsstater medför den även en begränsning av deras processuella autonomi.

Summary eng*

The way in which some EU member states are freeing themselves from the constraints of the Rule of Law constitutes a serious threat to the values that underpin the EU and the common legal system that is intended to promote these values. In parallel to political attempts to stop the development, concrete conflicts are continuously brought before the EU Court of Justice. This book project examines the ongoing development relating to the Rule of Law in Europe with a specific intention to describe and analyse how EU law deals with the issue of the independence of the national judiciary. The initial research underlying the project shows that the EU Court has interpreted the EU Treaties in a way which has enabled it to formulate a legal obligation for all member states to ensure that cases concerning rights which individuals derive from EU law are examined by an independent and impartial tribunal. The obligation has emerged from a dialogue with national courts (preliminary rulings) and enabled the EU Commission to take action against specific governments (infringement proceedings). At the same time as the legal development can be expected to give the Rule of Law a more pronounced impact in all member states, it also entails a restriction of their procedural autonomy. In this book project some parts will specifically discuss what that conclusion may mean for the judiciary in Sweden.

Key words*

EU, rättsstatsprincipen, oberoende, opartisk, processuell autonomi

Key words eng*

EU, rule of law, independence, impartial, procedural autonomy

funding body

Stiftelsen för rättsvetenskaplig forskning

Associated researchers

Cooperating institutions

Focus

Focus eng

URL

Title*

Den svenska offentlighetsprincipen i EU – konstitutionell särart och europeisk författningstradition

Title eng*

The Swedish Principle of Open Government in the EU – Constitutional Peculiarity and Common Tradition

Ämne (Field of Research)*

Europarätt, konstitutionell rätt

Members*

Carl Fredrik Bergström

Summary*

Den svenska offentlighetsprincipen utgör ett distinkt inslag i den svenska konstitutionella identiteten och demokratin. Detta var något som tydligt lyftes fram inför det svenska medlemskapet i EU. Med utgångspunkt i den oro som fanns för ökad sekretess undersöker detta projekt om rätten att få tillgång till allmänna handlingar försvagats genom medlemskapet men också hur öppenheten i EU utvecklats. Det senare inkluderar en allmän genomgång av utvecklingen i unionsrätt och ett jämförande studium av moderna regler om offentlighetsprincipen i alla medlemsstaters nationell rätt.

Summary eng*

The Swedish principle of open government constitutes a distinct feature of the Swedish constitutional identity and democracy. This was clearly emphasized in anticipation of the Swedish membership of the EU. Taking a point of departure in the concern expressed for increased secrecy, this project examines if the right of public access to documents has been weakened by the membership but also how EU openness has developed. The latter comprises a general assessment of EU law and a comparative study of modern rules relating to the right of public access to documents in the national law of all member states.

Key words*

EU, offentlighetsprincipen, sekretess, allmänna handlingar, jämförelse

Key words eng*

EU, Sweden, openness, transparency, access to information, access to documents, comparison

funding body

Vetenskapsrådet

Associated researchers

Mikael Ruotsi, Giulia Meo

Cooperating institutions

Focus

Focus eng

URL

Please contact the directory administrator for the organization (department or similar) to correct possible errors in the information.

Carl Fredrik Bergström