Hampus Östh Gustafsson

Forskare vid Institutionen för idéhistoria

E-post:
hampus.osthgustafsson[AT-tecken]idehist.uu.se
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3P
Postadress:
Box 629
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Jag disputerade 2021 på avhandlingen Folkhemmets styvbarn: Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980 (Daidalos). Efter disputationen har jag breddat min forskning om humanioras historia i modern tid, men även behandlat frågor om tid och organisation inom universitetspolitiken. Under 2024 inleder jag två nya forskningsprojekt om den humanvetenskapliga forskningsfinansieringens historia.

Nyckelord: history of education history of humanities historiography history of knowledge politics of knowledge history of universities crisis democracy

Filosofie doktor i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 2021.

Min avhandling Folkhemmets styvbarn tilldelades Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsalas Benzeliusbelöning. Recensioner kan exempelvis läsas på svenska i Lychnos och Respons samt på engelska i History of Humanities och Nordic Journal of Educational History. En tv-intervju finns också tillgänglig: Förklara din forskning.

2023–2025 är jag även verksam som forskare i historia vid Lunds universitet med projektet "Den humanistiska diasporan: Humanisters sociala migration och kunskapscirkulation i Sverige 1876–1926, finansierat av Crafoordska stiftelsen.

Forskare inom den tvärvetenskapliga gruppen HEOS (Higher Education Organization Studies) vid KTH, 2023.

Research fellow vid Vossius Center for the History of the Humanities and Sciences, University of Amsterdam, 2022.

Gästdoktorand vid Faculty of English, University of Oxford, 2017.

Masterexamen i idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 2014. Även examina inom historia och litteraturvetenskap samt studier inom tyska och filosofi.

Utbytesstudier vid University of Manchester, 2011.

Min forskning kretsar framför allt kring universitetens och mer specifikt humanvetenskapernas historia och samhälleliga legitimitet. Jag har publicerat artiklar i tidskrifter som Higher Education, History of Humanities och History of Education Review.

I min avhandling undersökte jag hur humanioras legitimitet förändrats under 1900-talet i ett kunskapspolitiskt sammanhang. Under de senaste decennierna har talet om humanioras "kris" varit vanligt förekommande, men ofta vagt och ibland ganska onyanserat. Ett särskilt uppmärksammat argument för att humaniora behövs riktar in sig på dess viktiga roll i att utbilda demokratiskt kompetenta medborgare. Vid en granskning av hur relationen mellan humaniora och demokrati omförhandlats över en längre tidsperiod ter sig sambandet inte lika självklart. Med min studie historiserar jag synen på humanioras samhällsvärde, vilket bidrar till att nyansera dagens intensiva debatter om humanioras betydelse och legitimitet. Genom att utgå från kunskapspolitiska debatter från 1930- till 1970-talet uppmärksammar jag hur humaniora över tid har passats in i olika "legitimitetsregimer". Med hjälp av ett förväntningssociologiskt perspektiv synliggörs hur olika aktörer genom legitimerande berättelser försökte att tillskriva humaniora en viss samhällsroll. Studien bidrar med nya perspektiv på hur vetenskap har legitimerats i moderna kunskapssamhällen mer generellt.

Mina forskningsintressen är alltså centrerade kring kunskapens sociala legitimitet, med fokus på humaniora. Tidigare har jag ägnat mig åt historietänkandets och historieskrivningens historia under framför allt tidigt 1900-tal i anslutning till vad som brukar benämnas ”historismens kris”. Jag har även intresserat mig för universitetets idéhistoria, men också de utmaningar som erfarenheterna av andra världskriget och Förintelsen inneburit för kulturen (särskilt litteraturen). I två nyligen avslutade projekt har jag undersökt exempel på hur historiska berättelser om humaniora mobiliserats i tider av kris under 1900-talet, med främsta utgångspunkt i den amerikanska litteraturvetaren R. S. Cranes historieskrivning, samt den svenska historiefilosofins marginalisering med utgångspunkt i skrifter av gränsaktören Hjalmar Haralds och andra författare som intervenerade i det tidiga 1900-talets historieteoretiska debatter.

Historieteoretiska frågor om tid har alltid ingått bland mina centrala forskningsintressen. På senare tid har jag konkretiserat detta genom studier av hur olika temporaliteter kolliderat och synkroniserats i samband med politiska reformer i universitetens historia.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Hampus Östh Gustafsson
Senast uppdaterad: 2021-03-09