Linnea Tillema

Mina huvudsakliga forskningsintressen ligger inom fälten känslohistoria, subjektshistoria, genus- och sexualitetshistoria, samt politisk idéhistoria, med ett fokus på 1900-talets andra hälft.

I mitt nuvarande forskningsprojekt undersöker jag politiska och akademiska debatter om livskvalitet som välfärdsmått i 1970-talets Sverige, för att förstå utmaningar av och förändringar i den svenska demokratin. Genom att kombinera perspektiv från governmentality-forskning och kunskapshistoria, studeras uppkomsten av en ny medborgarkategori, "den emotionella medborgaren", samt dess förhållande till ett nytt demokratiskt ideal, "den emotionella demokratin". Vidare undersöks hur emotionaliseringen av medborgarskapet användes i kritiken mot den socialdemokratiska välfärdsstaten under denna period. I trefallstudier studeras nyckelarenor för kunskapsproduktion om livskvalitet – välfärdsforskning, forskning om psykosocial miljö och stadsplanering – samt det dynamiska förhållandet mellan denna kunskapsproduktion och de politiska debatterna om livskvalitet som fördes vid samma tid. Projektet bidrar inte bara med historiska perspektiv till forskning om känslornas betydelse i politiken och välbefinnande som politiskt mål i senmoderna demokratier, utan också till förståelsen av den svenska välfärdsstatens dramatiska förändring under 1900-talets sista decennier.

Jag disputerade år 2021 vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet med avhandlingen Övningar i frihet: Pedagogiseringen av känslolivet och mellanmänskliga relationer i 1970-talets Sverige. I avhandlingens tre delstudier spårade jag hur det jag kallar för autenticitetstekniker – tekniker för att lära ut känslomässig frigörelse och autenticitet – introducerades i arbetslivet, familjelivet respektive det sexuella samlivet. Analysen tog fasta på dessa tekniker som uttryck för en historiskt specifik form av styrning. Vilka slags människor och mellanmänskliga relationer skulle teknikerna bidra till att skapa? Vilka problem skulle de lösa och vad hoppades man kunna åstadkomma med hjälp av dem? Genom att besvara sådana frågor visade jag att dessa pedagogiska försök att skapa autentiska, frigjorda människor inte var något marginellt fenomen i protest mot det etablerade samhället. Tvärtom ansågs individens frigörelse vara en förutsättning för en välfungerande demokrati och en välmående ekonomi.