Frida Buhre

Forskare i retorik vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik

E-post:
Frida.Buhre[AT-tecken]littvet.uu.se
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 P
Postadress:
Box 632
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Jag är forskare i retorik och studerar hur olika grupper i samhället möter klimatförändringarna. Jag har ett forskningsprojekt om ungas miljöpolitiska mobilisering, ett om samiska konstnärliga gestaltningar av klimatförändringar och ett om ungas retoriska aktörskap. I min forskning är jag särskilt intresserad av hur föreställningar om tid kan användas som verktyg för att mobilisera och övertyga i politiskt laddade situationer.

Akademiska meriter: FK

Nyckelord: arendt temporality rhetorical theory indigenous rhetoric climate justice just transition youth mobilization fridays for future

Interview in P4 Extra, on civil disobedience and Just Stop Oil (1:42:20-1:49:50). https://sverigesradio.se/avsnitt/2035480. 1 November, 2022.

Interview by TT News Agency, with subsequent publishing of the same article in many national and regional news sites, such as Göteborgsposten, Aftonbladet, Sydsvenskan, Nerikes Allehanda, on civil disobedience and climate activism. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/O88Mjl/forskare-fredlig-civil-olydnad-ofta-effektiv, 25 October, 2022.

Interview in P3 Nyheter [national public radio news] in response to verdict on climate activists from Just Stop Oil (återställ våtmarkerna). 24 october, 2022

Interview in Dagens Nyheter [national newspaper] on civil disobedience tactics by climate activists, “Forskare om fastlimmade klimataktivister: ’Måste ständigt vara innovativa’”: https://www.dn.se/sverige/forskare-om-fastlimmade-klimataktivister-maste-standigt-vara-innovativa/. 11 September 2022.

Interview in Nyheter24 [online national news magazine] on how to see through politicians’ rhetorical tactics, “Så undviker du att gå på politikernas retoriska knep”: https://nyheter24.se/nyheter/1050348-sa-undviker-du-att-ga-pa-politikernas-retoriska-knep. 13 August 2022.

Interview in Nyheter24 [online national news magazine] on how to understand politicians’ rhetoric, “Så upptäcker du politikernas retoriska knep – enligt experterna”: https://nyheter24.se/nyheter/1047308-sa-upptacker-du-politikernas-retoriska-knep-enligt-experten. 10 August 2022.

Interview by TT News Agency, with subsequent publishing of the same article in many national and regional news sites, such as Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, and Sydsvenskan, on youth activists at Stockholm+50, “Greta Thunberg: Det finns inget att fira”: https://www.dn.se/sverige/greta-thunberg-det-finns-inget-att-fira/. 28 May 2022.

Interview in SVT Nyheter Öst [regional public TV News] on young climate activists at COP. 10 November 2021.

Interview in P1 Klotet [national public radio] in the episode ”Klimataktivismen får konsekvenser för en hel generation” regarding youth activism and protests:
https://sverigesradio.se/artikel/klimataktivismen-far-konsekvenser-for-en-hel-generation. 8 November 2021.

Interview in SVT Agenda [national TV program on current political topics] on young climate activists at COP. 31 October 2021.

Opinion piece and blog post for HumTank [national network for Humanities Research]: “glädjen och rasieriets estetik”:

http://humtank.se/gladjen-och-raseriets-estetik-fridays-futures-affektiva-uttryck/. 18 October 2021.

Interview in ETC’s online climate magazine Rädda Planeten [national news paper aimed at children and youth] regarding school strike signs, “Så gör du en skylt till skolstrejken”:https://raddaplaneten.nu/sa-gor-du-en-skylt-till-nasta-skolstrejk/. 21 September 2021.

Interview in Sydsvenskan [regional news paper] on young climate activists’ litigation against states, “När klimatet möter juridiken”: https://www.sydsvenskan.se/2021-08-08/sluta-saga-till-oss-att-det-ar-lugnt. 8 August 2021.

Interview in Aftonbladet [national news paper] on the use of narratives in climate discourse, ”Kan en bra berättelse rädda planeten? Om filmen ’Greta’ och symbolernas betydelse för en fossilfri framtid”: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/nA9Blm/kan-en-bra-berattelse-radda-planeten. 21 November 2020.

Interview in P3 Eftermiddag [national public radio] on prime minister Stefan Löfven's Address to the nation, 23 March 2020.

Interview in Musikhjälpen [live event and national public radio] on writing speeches, December 2014.

Interview in P1 Förmiddag [national public radio] on The Rhetoric Game and the role of rhetoric in public debate, fall 2014.

Kort CV

Pågående forskning

Ungas mobilisering för klimat och miljö i svensk politik

De senaste åren har barn och unga mobiliserat mot klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald internationellt och i Sverige. Men även om barn och unga har blivit frontfigurer i miljörörelsen så är deras deltagande i demokratiska beslutsprocesser i miljö- och klimatpolitiken kraftigt begränsat på grund av att de är omyndiga. Trots dessa begränsningar har barn och unga sökt sig till olika demokratiska arenor for att påverka beslutsfattande och omställningen mot mer kraftfulla utsläppsminskningar och skydd av ekosystem. Genom att analysera barn och ungas mobilisering på tre sådana arenor i Sverige – det offentliga rummet, domstolarna och politiska institutioner – syftar detta projekt till att undersöka institutionella förutsättningar, aktioner och strategier samt effekterna av barn och ungas utövande av sin rätt till demokratiskt deltagande i svensk miljö- och klimatpolitik. I projektet används metoder som dokumentanalys, deltagande observation, kvalitativa intervjuer och digital etnografi för att utforska de praktiska och formella hinder och möjligheter som barn och unga möter i sitt miljöarbete. Projektet bidrar med kunskap om effekterna av ungas mobilisering: hur barn och ungdomars syn på demokratiskt medborgarskap skapas genom mobiliseringen, hur mobiliseringen utformas i relation till de demokratiska arenor där de äger rum och vad effekten av mobiliseringen blir på svensk klimat- och miljöpolitik.

The Times of a Just Transition

The idea of a Just Transition is not just a political idea, it is an idea that is steeped in particular conceptions of Time. It implies a before and after, a moment of change and disruption. This is characteristic of much of the public debate about climate change which is riven with contested temporal frames: should we think about future generations or the needs of the present? Are we talking about one slow change or multiple, rapid shifts? How can we coordinate the timescales of indigenous nations, industrial processes, carbon, politics?

The aim of this programme is to bring together an interdisciplinary global network of scholars to ask:

  • How does Time play a role in shaping our understanding of what constitutes a Just Transition?
  • What temporal frames tend toward justice for both people and other beings?
  • What tools for thinking with and about Time can facilitate democratic public climate debate?

Norden og Verden

På tværs af universiteter i Norden skal projektet ”Norden og verden – retorisk medborgerskab før, nu og i fremtiden” styrke det sproglige og kulturelle fællesskab og den nordiske demokratiforståelse blandt gymnasieelever.

Ambitionen med projektet er at styrke nordisk samhørighed og nordisk kultur- og demokratiforståelse ved at udvikle danske, norske og svenske gymnasieelevers evne og interesse for at holde taler og debattere. Udviklingsarbejdet vil tage udgangspunkt i forholdet mellem Norden og verden.

Projektet er et samarbejde mellem Danske Taler og blandt andet Københavns Universitet, Uppsala Universitet og Universitetet i Bergen. ’Norden og verden’ består af tre delprojekter: Udvikling af undervisningsmateriale via identifikation og digitalisering af prominente nordiske taler om bl.a. demokratisering, velfærd, klima og ligestilling, en årlig nordisk talefestival for unge og kompetenceudvikling af gymnasielærere.

Tidigare forskning

Ungas representation i världspolitiken: klimat, migration och hälsa

En tredjedel av världens befolkning är idag under 18 år. Eftersom framtiden i högsta grad påverkas av pågående geopolitiska förändringar och beslut efterfrågas ungas röster i världspolitiken för att hantera gränsöverskridande frågor såsom klimat, hälsa och migration. I FN-systemet har barn och unga identifierats som en av de "stora grupperna" vars deltagande är avgörande för att skapa effektiva, ansvarsfulla och hållbara globala institutioner. I praktiken är emellertid barn och ungas deltagande i dessa institutioner fortsatt föremål för kontroverser.

I det här projektet jämför vi hur, och av vilka, unga människor är representerade i samtida globala institutioner och vilka effekterna av sådana representationer är i tre framträdande områden; klimat, migration och hälsa. Projektet kombinerar textanalys av centrala internationella policytexter, förhandlingstexter och underlag med deltagande observationer och kvalitativa intervjuer inom de tre områdena. Inom Internationella Relationer (IR) har intresset växt kring globala institutioners förändringar och icke-statliga aktörers ökade inflytande. Genom att fokusera på barn och unga som politiska subjekt, bidrar detta projekt till ett framväxande forskningsprogram om barn och unga, IR och styrning.

Att växa upp i en varmare värld

Greta Thunbergs skolstrejk skapade debatt och växande insikt om att klimatförändringar inte längre är ett problem för en avlägsen framtid. Fridays for Future-rörelsen mobiliserar nu barn och unga över hela världen i kampen för generationsrättvisa. Genom gatuprotester, events i sociala medier och politiska aktioner under FN:s klimatkonferenser har denna globala ungdomsrörelse gett politisk röst och energi till en ny generation av klimataktivister som kommer att växa upp i – och bära bördan av – en varmare värld.

Detta projekt syftar till att undersöka politiken, etiken och estetiken i Fridays for Future-rörelsen. Vi analyserar de berättelser som barn och unga för fram om en varmare värld och de politiska och etiska horisonter som de öppnar upp i sökandet efter klimaträttvisa mellan generationer.

Speaking Other Times: Hannah Arendt and the Temporality of Politics (Monografiavhandling)

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur Hannah Arendt (1906-1975) presenterar tidsliga aspekter av den politiska talhandlingen. Avhandlingens utgångspunkt är att Arendt går ifrån idén om den framtidsorienterade och visionära politiska talhandlingen och väver in andra, mer anakronistiska tidsbegrepp för att förklara och förstå hur den politiska talhandlingen fungerar. Avhandlingen undersöker vilka makt- och styrandemekanismer som de anakronistiska tidsbegreppen möjliggör. Diskussionen förs utifrån fyra styrandemekanismer: den tyranniska, den auktoritära, den totalitära och den politiska. Avhandlingen kommer fram till att Arendts diskussion av dessa styrandemekanismer är centrerad kring tre tidsförståelser: 1. tyranniet baseras på en retorik om det evigt sanna som en flykt från det politiskas föränderlighet vilket reducerar talhandlingen till ett instrumentellt värde, 2. det auktoritära utgår ifrån traditionen som möjliggörande av politiska talhandlingar men som exkluderande av annorlunda talhandlingar både i nuet och i dåtiden, 3. det totalitära utgår ifrån framtida utopier men förvränger dessa så att konstant och arbiträr förändring blir målet, och slutligen, 4. det politiska där den politiska talhandlingen skapar plurala relationer mellan nuet och framtiden och dåtiden. Detta är anakronismens politiska potential och den möjliggör nya begreppsliga formationer av tid.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Frida Buhre
Senast uppdaterad: 2021-03-09