Johan Prytz

• Medarbetarportalen vid Uppsala universitet (kräver inloggning)

Forskningen om matematikundervisningens historia handlar om hur skolmatematiken i Sverige (åk 4-9) har förändrats i samband med övergripande reformer av det svenska skolsystemet under 1900-talet. Även mer specifika reformer av skolmatematiken undersöks, exempelvis försöket med den Nya matematiken på slutet av 60-talet och början av 70-talet. I projektet problematiseras var i skolsystemet förändringar av skolmatematikens initieras och hur förslag på förändring får genomslag. Fokus ligger på produktionen av pedagogiska texter. Såväl texternas innehåll som de sociala förutsättningarna för produktionen av pedagogiska texter studeras. Det huvudsakliga källmaterialet är styrdokument, läroböcker, lärartidningar, metodböcker och examensprov. Analysen av texterna baseras på de läroplansteoretiska begreppen mål, innehåll och metod. Det görs även en sociologisk studie av de aktörer som producerade de pedagogiska texterna. Den sociologiska analysen har en prosopografisk ansats och baseras på Bourdieus teori om fält och kapital.

Projektet om högre utbildning och hållbar utveckling har vissa teoretiska och metodiska likheter med föregående projekt. Min roll i det projektet är främst att kartlägga hur program och kurser om hållbar utveckling har förändrats under perioden 1990-2010 vid tre olika institutioner.

Agerar biträdande handledare inom forskarskolan i Ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker. Den aktuella problemställningen i mitt fall handlar om att lärande i matematik också är en fråga om att lära sig ämnets språk. Bland annat studeras de språkliga krav som eleverna möter. En analys som kan integreras med exempelvis analyser av bilder och matematiska begrepp. Det empiriska materialet består av redan insamlade och systematiserade databaser, både internationella test (PISA, TIMSS) och databaser insamlade på svensk mark (nationella prov, läromedelstexter, klassrumsinteraktion).

Egna pågående projekt

• Skolmatematikens utveckling och reformer av det svenska skolsystemet under 1900-talet. En komparativ historisk studie av förändringar av innehåll, metoder och institutionella förutsättningar. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Deltagande i andra pågående projekt

• Ett kunskapsområdes uppkomst och etablering: Hållbar utveckling som undervisningsämne inom svensk högre utbildning. En utbildningssociologisk studie. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet. Vetenskaplig ledare är Ida Lidegran vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
• Nationella forskarskolan i Ämnesspråk i matematiska och naturvetenskapliga praktiker (http://www.did.uu.se/Lang-math-science.htm). Forskarskolan finansieras av Vetenskapsrådet. Vetenskaplig ledare för forskarskolan är Caroline Liberg vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.