Mia Kuritzén Löwengart

Jag är modernhistoriker med inriktning mot social-, ekonomisk- och kulturhistoria. Min forskning har framför allt berört olika aspekter av borgerlig identitet, filantropi, finkultur, svensk-judiskt liv och framväxten av ett offentligt konsertliv i Stockholm. Mitt pågående projekt har titeln "Judisk Ekonomisk aktivitet och Stockholms omvandling till modern huvudstad, cirka 1870-1930". Under HT 2022-VT2023 genomför jag pilotprojektet "Judiska herrgårdar i Sverige".

Higher Education

1995, BA with a major in French Literature, Stockholm University.

1997, MA in European Studies, University of Geneva, thesis “Analyse de la politique éducative en Europe à travers l'image de la culture juive dans les manuels d'histoire.”

Autumn 2008- Spring 2010, post-graduate studies in History, at Stockholm University and Uppsala University, thesis: “Svensk-judiska donatorer årtiondena kring sekelskiftet 1900” (“Swedish Jewish Philanthropists around the Turn of the 20th Century”).

Professional experience:

1997- 2008, editorial assistant for the textbook “Tell ye your children” of the Swedish government’s information campaign about the holocaust; Co-ordinator of the Uppsala Programme for Holocaust and Genocide Studies, Uppsala; Free-lance editor of non-fiction and academic publications.

Academic networks and conference participation:

Since 2010, I belong to a research network called “The Jews in Sweden – the History of a Minority”.

Participation in several academic workshops and conferences where I have presented my research about Jewish Philanthropy in Stockholm and Sweden, in the decades around the turn of the 20th century. Most recently at the 10th European Social Science History Conference, Vienna 23rd -26th April 2014.

Judiskt ekonomisk aktivitet och Stockholms omvandling till en modern huvudstad

Projektets övergripande syfte är att studera judars delaktighet i skapandet av den svenska nationella identiteten. Svenska judars ekonomiska aktiviteter analyseras med särskilt fokus på publika institutioner, sociala nätverk och kulturell identitet. År 1870 fick Sveriges judar fullständiga medborgerliga rättigheter, vilket möjliggjorde för dem att bidra till huvudstadens utveckling. Genom att undersöka judiska donatorer och deras bidrag till publika institutioners tillkomst i Stockholm från 1870 till 1930, liksom de sociala nätverk som ingick i processen, ansluter sig projektet till internationell forskning som har placerat ekonomiska frågor i centrum av judiska kulturstudier, och som uppfattar ekonomisk aktivitet som en konceptuell ingång till att förstå judisk identitet. Med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt, biografiska och arkitektoniska metoder och nätverksanalys, liksom rumslig teori analyseras den judiska rollen i tillkomsten av Stockholms moderna institutioner och kan vikten av svenskhet för den samtida judiska identiteten förstås. Projektet analyserar tillkomsten av fem publika institutioner och deras byggnader, uppförda mellan 1878 och 1928: Stockholms universitet, Nordiska museet, Stadshuset, Handelshögskolan och Stockholms stadsbibliotek. Byggnaderna blev samtida topografiska symboler för Stockholms utveckling till en modern huvudstad och nationens kulturella utveckling.

Projektet är finansierat av Torsten Söderbergs stiftelse, projekttid: 2 år, 1 jan 2021- 31 dec 2022.