Jacob Orrje

Mitt forskningsfokus är digital historia och tidigmodern kunskapshistoria. Just nu bedriver jag två projekt finansierade av vetenskapsrådet. "Upplysningens handelsmän" undersöker handelsmäns roll i utbytet av lärd kunskap i 1700-talets Nordeuropa. Inom projektet "Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier" leder jag en grupp forskare vid Stockholms och Uppsalas universitet som med hjälp av digitala metoder studerar svenska bergskollegiums studieresor 1691–1826.

I min forskning undersöker jag tidigmodern kunskap från kulturella och sociala perspektiv. Mitt huvudsakliga forskningsintresse är praktisk matematik och kunskapsproduktion i kontexter utanför universitet och akademier, till exempel i vardagen, i den framväxande statsapparaten och i handel. Eftersom jag har en bakgrund inom informationsteknologi, är jag även intresserad av hur vi kan använda digitala metoder för att förstå tidigmodern historia på nya sätt. Specifikt är jag intresserad av maskininlärningsbaserade metoder för transkribering av tryckt och handskriven historisk text, och hur dessa kan förändra vårt förhållande till äldre historiska källor.

För nuvarande är jag anställd som forskare vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, samt som digital vetenskapshistoriker vid Centrum för vetenskapshistoria vid Kungliga vetenskapsakademien.

Jag disputerade vid Uppsala universitet i 2015 och var verksam som forskare och lärare vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria mellan 2015–16. Mellan 2016–19 var jag aktiv som postdoktor i kulturhistoria vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet.

Sedan januari 2022 är jag projektledare för projektet "Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier". Inom projektet undersöker använder vi nya digitala metoder – så som handwritten text recognition (HTR) och deep mapping – för att studera Bergskollegium i dess fulla räckvidd, med syftet att klarlägga den förindustriella gruv- och metallnäringens geografi och förstå de sätt på vilka kollegiets tjänstemän samlade in ny kunskap under sina resor.

Mellan 2019-23 bedriver jag även projektet "Upplysningens handelsmän". Inom detta projekt undersöker jag hur köpmän i regionen kring Nord- och Östersjön under 1700-talet tillhandahöll en logistisk infrastruktur för utbyte av lärd kunskap, och genom vilken exempelvis brev, böcker och instrument cirkulerade i regionen.

Tidigare har jag studerat den roll som svenska kyrkan i London hade som en kontaktzon för utbyte av engelsk-svensk lärd kunskap, samt hur så kallade go-betweens med en lojalitet till en mångfald tidigmoderna stater diskuterades i svenska reseberättelser från London från 1700-talet.

Min avhandling (Mechanicus. Performing an early modern persona, 2015) analyserar mekanik som ett sätt för unga män att formas till, och att presentera sig själva som, dygdiga och nyttiga undersåtar.