Ingeborg Svensson

Universitetslektor vid Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Etnologi; Anställda

E-post:
Ingeborg.Svensson[AT-tecken]etnologi.uu.se
Telefon:
018-471 2284
Besöksadress:
Thunbergsvägen 3H
Postadress:
Box 527
751 20 UPPSALA

PÅGÅENDE FORSKNING

I min pågående forskning ägnar jag mig åt, för mig, nya forskningspersektiv – teorier om rumslighet och temporalitet med fokus på platsanknytning, platskänsla och platsidentitet.

”I ❤️ Playa del Inglés”

Det handlar om turistmetropolen Playa del Inglés på Gran Canaria, Spanien som skapades på en nästan obebodd plats i och med massturismens födelse på 60-talet. Tillsammans med sin angränsande by för turistarbetare är det idag, 60 år senare, en modern småstad med 23 000 invånare. Nästan hälften av de bofasta är folkbokförda utlänningar med ursprung i 104 nationaliteter och de tar emot minst 60 000 turister i veckan. Här finns därmed en vardag med fler turister än boende.

Denna typ av generiska turiststäder beskrivs ofta som icke-platser, karakteriserade varken av historia eller kultur, utan av syftet som de tjänar: turisten. De kan också beskrivas som ett simulacra: med sin arkitektur från överallt och ingenstans, är staden en kopia av en kopia av en semesterfantasi. Så ringas Playa del Inglés in som en slags overklighet bortom tid och rum och utgör ett kärnexempel på det postmoderna och globaliserade konsumtionssamhället.

Denna analytiska beskrivning är dock, trots sin giltighet, inte uttömmande. Snarare riskerar den att överskugga den verklighet som faktiskt äger rum och tid på plats. Med ett antropologiskt kulturbegrepp är studiens utgångspunkt istället att där det finns vardagsliv, där finns det kännande, erfarande och tänkande människor. Det rör sig om de människor som lever av turismen och som gör simulacrats existens möjlig. Efter mer än ett halvt århundrades samlevnad med turister och inom ramen för turismens och transmigrationens villkor finns här nu dessutom erfarenheter av att detta meningsskapande sker över generationer. Också i Turistneyland skapas, över tid, kulturarv.

Mot bakgrund av en kartläggning av kulturella berättelser om Kanarieöarna avser studien att teckna en bild av turistorten Playa del Inglés. Mer specifikt undersöks en sorts sol- och badkulturens kulturarv. Utifrån teoretiska perspektiv på platsidentifikation och temporalitet ligger fokus på hur kanariebor och långtidsbofasta (dels av svensk, dels av marockansk härkomst) förstår sig själva i relation till plats, samt hur de tar sig plats i relation till turismen. Hur omformar dessa bofasta ”icke-platsen” till en plats med transnationell identitet, historia och kultur? Hur ser relationen dem emellan ut? Hur erfar och begripliggör de en vardag där semesterns temporalitet sätter dagordningen? Hur, med Virginia Woolfs formulering, skapar de bofasta sig ett ”eget rum”?

Studiens övergripande bidrag är producera kunskap om hur vi (över)lever det postmoderna tillståndet.

TIDIGARE FORSKNING

De teman som tidigare löper som en röd tråd genom min forskning kan sammanfattas med begreppen identifikation, engagemang och makt. Dessa teman har jag främst undersökt inom det område vi kallar sexualitet och ofta med ett särskilt fokus på känslostrukturer och stil. En teoretisk begreppsapparat som karakteriserar mitt arbete är performativitet, performans, queer, subjektivitet, affekt, sårbarhet. De två övergripande frågor jag stöter och blöter i olika material handlar dels om politisk mobilisering bortom utopisk framtidstro, dels om subjektsblivande i relation till oförmåga, ovisshet, osäkerhet, beroende. Dvs. ”misslyckanden” av olika slag.

Jag disputerade 2008 på Stockholms universitet med avhandlingen Liket i garderoben. En studie av sexualitet, livsstil och begravning. Studien handlar om det sena 1900-talets Sverige som brukar beskrivas som ett samhälle där döden var tabubelagd och osynlig. Den heterosexuella majoritetsbefolkningen hade ofta inte ens sett en avliden före sina far- och morföräldrars död. Men bi- och homosexuella män drabbades av en annan erfarenhet. På 1980-talet började många av dem plötsligt insjukna och dö, mitt i livet och bortom läkarvetenskapens kontroll. Avhandlingen handlar om vad som händer när döden som kulturell föreställning möter uppfattningar om manlig homosexualitet. Vilka normativa meningar med livet artikuleras inför döden? Vilka liv betraktas som förluster? Och vem räknas som sörjande? Vad finns det för alternativa försök till meningsskapande? Med fokus på känslor som skam, kärlek och melankoli analyseras på detta sätt homosexuella mäns begravningsritualer i spåren av hiv. Studiens syfte var att undersöka och synliggöra heteronormativa processers verkningar och konsekvenser.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Ingeborg Svensson
Senast uppdaterad: 2021-03-09