Jonas Hultin Rosenberg

Forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Forskare och lärare

E-post:
Jonas.Hultin_Rosenberg[AT-tecken]statsvet.uu.se
Besöksadress:
Östra Ågatan 19
753 22 Uppsala
Postadress:
Box 514
751 20 UPPSALA

Gästforskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS)

Besöksadress:
Engelska parken
Thunbergsvägen 3C
751 20 Uppsala
Postadress:
Teologiska institutionen
Box 511
751 20 Uppsala

Kort presentation

Forskningsintressen

Politisk filosofi: Demokratiteori, demokratisk inkludering, kompromisser, oenighet, påverkansprincipen, demokratins rättfärdigande, metoder i politisk teori, AI och demokrati, migration och medborgarskap

Politisk sociologi: attityder till rösträttsregleringar, attityder till anhöriginvandring

Akademiska meriter: FM

Pågående forskningsprojekt

Hinder och möjligheter för intellektuellt funktionsnedsattas politiska deltagande: lärdomar från ett världsledande initiativ (Vetenskapsrådet 2022-2024)

Det dröjde nästan 80 år efter det som brukar betraktas som den allmänna rösträttens införande innan alla vuxna medborgare i Sverige omfattades av denna rätt. Som ett resultat av att omyndighetsförklaring avskaffades 1989 försvann det sista rösträttsstrecket. I en internationell jämförelse var Sverige trots allt tidigt ute. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar saknar fortfarande formella möjligheter att delta i en majoritet av världens demokratiska stater trots att nästan alla har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionen, som trädde i kraft 2008, kräver inte bara formell rösträtt utan också att staten ska garantera personer med funktionsnedsättning möjligheter att åtnjuta denna rätt på samma villkor som alla andra. Lagstiftningen i Sverige levde alltså upp till kravet på lika rösträtt oavsett funktionsnedsättning långt innan konventionen trädde i kraft. Det finns dock skäl att tro att Sverige inte garanterar alla lika möjlighet att åtnjuta denna rätt trots att en rad tillgänglighetsåtgärder vidtagits. Valdeltagandet bland de med intellektuella funktionsnedsättningar är nämligen avsevärt mycket lägre än för befolkningen i helhet vilket talar för att denna grupp är förhindrade att delta på samma villkor som andra. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har alltså formell rösträtt i Sverige men verkar vara förhindrade att åtnjuta denna rätt på samma villkor som andra. Den svenska demokratin är inte fullt ut tillgänglig för denna grupp. För att göra den tillgänglig behöver vi veta vilka hinder personer med intellektuella funktionsnedsättningar möter, vilka hinder som kan övervinnas med institutionella förändringar och på vilket sätt dessa hinder är ett problem ur ett demokratiperspektivs. Föreliggande projekt ämnar bidra med ny kunskap om detta genom att kombinera en empirisk studie där personer med intellektuella funktionsnedsättningar själva får komma till tals med en normativ studie som omprövar vad den demokratiska idén om lika hänsyn och respekt kräver i en situation med olika förmågor till demokratiskt deltagande.

I den empiriska delen av projektet studerar vi det världsunikt och prisbelönt tillgänglighetsinitiativ, Mitt val, som utvecklats av Studieförbundet vuxenskolan, FUB och Inre ringen. Med en kombination av studiecirklar, lättläst politisk information och lättpratade politiker försöker Mitt val skapa lika möjligheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att delta i demokratin. Tillgänglighetsinitiativet handlar inte bara om att underlätta själva rösthandlingen i vallokalen utan också om att skapa förutsättningar för att fatta ett informerat politiskt beslut. Genom att följa studiecirklarna inför valet 2022 vill vi kartlägga upplevda hinder och utvärdera möjligheten att överkomma dessa hinder med den här typen av insatser.

Den normativa delen av projektet problematiserar den utbredda uppfattningen att det är demokratiskt oproblematiskt att exkluderar personer som saknar förmåga att delta. Vi tar vår utgångspunkt i idéen att demokratin realiserar idéen om lika hänsyn för allas intressen genom att respektera alla som politiska aktörer och anpassar den till att kunna hantera en situation där människor har markant olika förmågor. Med utgångspunkt i den anpassade idéen om lika hänsyn och respekt tillsammans med insikter från den empiriska studien om möjligheten att delta för personer med intellektuella funktionsnedsättningar under både existerande och mer gynnsamma förutsättningar omprövar vi relationen mellan förmåga och demokratisk inkludering. Resultaten från den normativa studien har implikationer för frågan om rösträtt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar men också för frågan om rösträtt för andra grupper såsom barn.

Attityder till anhöriginvandring: en europeisk jämförande studie (Vetenskapsrådet 2022-2024)

Migrations- och integrationsfrågor är kontroversiella och splittrande såväl i opinionen som bland politiska beslutsfattare i många europeiska länder. Frågornas aktualitet har ökat under lång tid, och särskilt markant i kölvattnet av den så kallade ”migrationskrisen” 2015. Under senare år har stora forskningsinsatser fokuserat på att kartlägga och analysera vad befolkningen i olika länder anser om invandring. Ändå har vi nästan ingen kunskap alls om hur attityderna ser ut i fråga om anhöriginvandring. Det är anmärkningsvärt, inte enbart därför att det är den vanligaste formen av invandring, utan också därför att anhöriginvandring är en central fråga i den politiska debatten och ett område där Sverige och andra stater i Europa nyss genomfört eller diskuterar att genomföra olika policyreformer.

Det här projektet bidrar till att fylla denna kunskapslucka. Vi kommer att undersöka och jämföra attityder till anhöriginvandring i Danmark, Frankrike, Irland, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Vi använder en enkätundersökning med breda, representativa urval och kommer på så vis att kunna kartlägga människors attityder i en rad frågor som kopplar till anhöriginvandring. Anhöriginvandring är ett på flera sätt komplext fenomen. Den relaterar för det första ofta till olika former av annan invandring, som asylinvandring och arbetskraftsinvandring, och attityder kan variera beroende på vilken typ av anhöriginvandring det handlar om. För det andra utgör personer som ansöker om uppehållstillstånd för att förenas med en familjemedlem heller inte på samma sätt som andra migranter “outsiders” som knackar på landets port för att bli insläppta. Anhöriginvandring handlar också om att “insiders” – personer som redan bor i landet – gör anspråk på att förenas med sina nära och kära från utlandet. Det gör att man kan förvänta sig att attityder till anhöriginvandring skiljer sig åt beroende på exempelvis vad anknytningspersonen (den person som befinner sig i landet) har för status. Är människor till exempel mer eller mindre benägna att acceptera anhöriginvandring beroende på om anknytningspersonen är infödd eller invandrad; har medborgarskap eller inte, är integrerad på arbetsmarknaden eller har blivit godkänd i fråga om språk- och samhällskunskaper i landet i fråga?

Frågor som de ovan nämnda kommer systematiskt utforskas genom enkätundersökningar i de åtta europeiska länderna. Vi använder oss här av en speciell metod – conjoint-experiment – som är den mest uppdaterade designen för att undersöka attityder till olika migrationsrelaterade frågor och som framgångsrikt använts i tidigare forskning, men ännu aldrig tillämpats för att undersöka attityder till just anhöriginvandring. Metoden ger oss möjlighet att ge en detaljerad bild av hur människor ställer sig till olika fenomen och aspekter som är svåra att uttrycka i en vanlig enkät. Vi kommer att kunna ge precisa svar på attityderna till frågorna ovan, med möjlighet att jämföra attityderna mellan olika grupper, såsom unga och gamla, hög- och lågutbildade, o.s.v., men också mellan länder. I det senare avseendet är vi framförallt intresserade av hur attityder till anhöriginvandring skiljer sig mellan olika länder på grundval av skillnader i ländernas välfärdssystem och migrationspolitik. Är personer i länder som har generösare välfärdssystem mer eller mindre positivt inställda till anhöriginvandring? Trots att politiken för anhöriginvandring har skiftat i flera länder de senaste årtiondena vet vi fortfarande inte i vilken utsträckning som olika regler och policyer stämmer överens med invånarnas åsikter. Medan antaganden om invånarnas åsikter ibland används som argument i debatter kan vi ge svar på hur förhållandet faktiskt ser ut mellan attityder och den förda politiken på det här området, och även visa hur attityder till anhöriginvandring formas av och skiljer sig mellan olika politiska och institutionella system i de olika länderna.

Artificiell intelligens, demokrati och människovärde (WASP-HS 2020-2024)

I takt med att artificiell intelligens blir allt mer omfattande och stark väcks också frågan om den kan utvecklas till att ha en egen självständighet. Ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet, under ledning av Anna-Sara Lind, ska följa denna utveckling och hur den påverkar hela samhället.

En av de grundläggande frågorna för forskarna att undersöka är om en sådan stark AI alls är möjlig och hur den i så fall kommer att påverka demokrati, mänsklig värdighet, mänskliga rättigheter och andra etiska frågor.

I det historiska systemskifte som dagens teknikutveckling innebär riskerar människans inflytande över världen att minska, snarare än öka. Det föder ett stort behov av en djupare förståelse av vilka värden som skapas och överförs när teknik som bygger på artificiell intelligens blir allt mer vanlig. Forskningsprojektet syftar till att skapa en klarare bild av vilka effekter artificiell intelligens kan få på rättigheter, etik, världsåskådningar och samhällets institutioner på en global nivå.

Kontributivism - Om praktikerna, debatterna och attityderna kring att grunda inkludering i demokratin på ekonomiska bidrag (Vetenskapsrådet 2019-2022)

Kontributivismen är idén om att ekonomiska bidrag grundar rätt till politiskt inflytande i form av rösträtt. Vi undersöker de juridiska formerna som denna idé tar, samt vilka politiska utsikter som idén står inför i Europa idag. Vi studerar regelverk som grundar rätt till politiskt inflytande på ekonomiska bidrag antingen direkt, som t.ex. citizenship-by-investment programs som möjliggör ”köp” av medborgarskap och därmed rätten att rösta i allmänna val; eller indirekt, som i fallet med investment immigration policies. I fokus står främst dessa första regelverk, gängse främst i östra och södra delarna av Europa. Sen tittar vi på de politiska förutsättningarna för att idén sprids vidare. Fyra länder - Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien - undersöks. För att fastställa idéns politiska utsikter, granskar vi först vad lagstiftare hävdar genom att studera parlamentariska nyckeldebatter om rösträtt för bosatta icke-medborgare och för utlandsbosatta medborgare, och sedan vad väljarna själva tycker om saken i dessa länder.

Forskningsdesignen kombinerar teoriutveckling med systematiska empiriska studier: komparativ juridisk granskning av "medborgarskap till salu" i EU, en tvärnationell analys av ett medelstort antal EU-länders parlamentariska debatter och enkätundersökningar om allmänna attityder till kontributivism. Metodologin förklaras av den mångvetenskaplig ansats och de tvärnationella jämförelser som krävs för att fastställa om kontributivismen är på väg tillbaka.

Avslutade forskningsprojekt

Compromise (2018)

Exploring Citizenship (2017-2019)

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Jonas Hultin Rosenberg
Senast uppdaterad: 2021-03-09