Daniel Löwenborg

Tillgång på digital information om arkeologiska lämningar och utgrävningar innebär att det blir möjligt att studera sociala förändringar med nya metoder vilket gör att arkeologer kan ställa nya frågor av mer generell natur. Genom att analysera sammanställningar av stora mängder information kan bättre följa övergripande drag av samhällsutvecklingen, och lättare kombinera dessa analyser med naturvetenskapliga discipliner som kvartärgeologisk och klimatologisk forskning. Genom att använda geografiska informationssystem (GIS) kan man analysera arkeologisk information i dess landskapskontext vilket ger ytterligare viktig kunskap. Därför är tillgång på digital arkeologisk information viktig för den fortsatta utvecklingen av arkeologisk forskning, och jag har samarbetat med Länsstyrelsen för Östergötland och SND för att börja tillgängliggöra denna typ av information i större skala. Under 2014 drev jag ett projekt i sammarbete med Trafikverket och länsstyrelser kring sammanställande av arkeologiska undersökningar i GIS inför Ostlänken-projektet.

En av de frågor som dessa metoder kommer kunna bidra till att belysa är i vilken mån konsekvenserna av det stora vulkanutbrottet år 536 CE och ”det kalla decenniet” som följde på det har påverkat den samhällerliga utvecklingen i Skandinavien under den tiden, se exempelvis Löwenborg 2012.

Jag har en pilotlicens för Ultralätt-B och är intresserad av att vidareutveckla flygarkeologi för att göra arkeologiska inventeringar från luften där man kan upptäcka tidigare okända arkeologiska fornlämningar. Dessutom använder jag är fjärrstyrd s.k. quadrocopter för att skapa detaljerade modeller över mindre omrden med hjälp av fotogrammetri. Det innebär ett effektiv sätt att skapa information av hög kvalité. Ett exempel är en modell av högåsen-gravfältet i Gamla Uppsala som jag skapat.

Jag är engagerad i organisationen Computer Applications & Quantiative Methods in Archaeology ( CAA) och ordförande för dess Svenska avdelning. Jag har tidigare studerat landskapsarkeologi och GIS i Leicester och varit verksam som Marie Curie Fellow vid Florens universitet. Sedan 2012 är jag anställd (deltid 20 %) som lärare vid universitetet i Bergen där jag undervisar i GIS för arkeologer. Jag har även undervisat vid University of Pretoria, Sydafrika och University of Lanzhou, Kina. Från år 2013 deltar jag i VR rambidragsprojekt ARKDIS ”Arkeologisk information i det digitaliserade samhället”.