Lina Isacs

Postdoktor vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)

E-post:
lina.isacs[AT-tecken]ibf.uu.se
Besöksadress:
Trädgårdsgatan 18
Postadress:
Box 514
751 20 UPPSALA

Forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen

E-post:
lina.isacs[AT-tecken]ekhist.uu.se
Besöksadress:
Ekonomikum
Kyrkogårdsgatan 10
Postadress:
Box 513
751 20 UPPSALA

Kort presentation

Lina Isacs är ekologisk ekonom. Hon har en doktorsexamen från KTH i planering och beslutsanalys och forskar om värdering av naturen i policy och beslutsunderlag och de teoretiska och filosofiska grunderna bakom värderingsmetoder och policyinstrument från neoklassisk och ekologisk ekonomi.

Nyckelord: sustainable development deliberative democracy environmental economics ecological economics ekologisk ekonomi miljöekonomi neoklassisk teori deliberativ demokrati neoclassical theory gopole004 esdeve007 ecbuto003 phhith005

Bloggpost: Tänk om ekonomiutbildningen! Jag skriver för Klimatledarskap, Uppsala universitet, 20 september 2022.

Intervju i Grus och Guld nr 4/21

Intervju i podden Nyfiken den 9 november 2021 (in English)

Jag har en doktorsexamen i planering och beslutsanalys från KTH och en magisterexamen i nationalekonomi från Stockholms universitet. I min avhandling Deliberating value: On the theory and practice of valuation of nature from neoclassical to ecological economics utforskade jag bland annat hur idéer om värde från så kallad neoklassisk ekonomi påverkar forskning och miljöpolitik, särskilt idén att naturen behöver ett värde i pengar (så kallad monetär värdering) för att vi människor ska bry sig om den. Jag använde ett reflexivt, delvis autoetnografiskt förhållningssätt för att illustrera hur sådana idéer tar sig uttryck i min egen forskning. Av de fem forskningsartiklar som avhandlingen bygger på tillämpar de två första nämligen värdeteorin och värderingsmetoderna från neoklassisk teori, medan de tre senare istället kritiskt undersöker denna värdeteori och metodik i sig, och då särskilt det problematiska och ideologiskt laddade antagandet att värde kan härledas från människors val, eller så kallade "avslöjade preferenser".

Innan Uppsala universitet och KTH har jag bland annat arbetat med forskning och undervisning inom miljö- och ekologisk ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och fläckvis på Stockholm Resilience Centre, och som handläggare och miljöekonom på Naturvårdsverket, samt tillfälligt som utredare åt Miljöpartiet i Sveriges riksdag.

TRANSPLACE (pågår 2023-2028)

Postdoktortjänsten på IBF är kopplad till forskarskolan TRANSPLACE.

Läs om TRANSPLACE och min forskning i projektet på TRANSPLACE:s hemsida.

Finansiär för projektet är Formas.

Miljöekonomin i aktion: en praktiknära undersökning av Svensk miljöpolitik (pågår 2023-2029)

Fristående projektet på Institutionen för ekonomisk historia.

Miljöekonomin, som är en del av den så kallade neoklassiska nationalekonomin, ligger bakom den idag dominerande idén att miljöproblem helst ska lösas genom olika former av marknadsbaserade styrmedel, såsom skatter, handel med utsläppsrätter eller subventioner, snarare än att t.ex. förbjuda miljöskadliga verksamheter. Idag, med eskalerande miljökriser, möter den här idén växande kritik för att den påstås reproducera de problem som den neoklassiska teorin ofta anklagas för att ligga bakom, såsom ett negligerade av naturens gränser och en övertro på marknadens problemlösande förmåga.

Miljöekonomer själva framhåller däremot ofta att bristen på miljöpolitiska framsteg beror på att deras idéer har för liten påverkan. I detta får de faktiskt delvis stöd av de (förvånansvärt få) undersökningar som finns av hur miljöekonomiska analyser påverkar policy: studier som gjorts visar nämligen att deras viktigaste verktyg för policystöd har ganska liten effekt på miljöpolitiken. Miljöekonomiska analyser har till exempel visat att ”nettonyttan” av att rädda Östersjön är hög, ändå händer mycket lite i praktiken. Kritiker pekar dock på en annan sorts påverkan, där miljöekonomins pris- och marknadsretorik är del av något större, bortom de verkställda besluten. Ett vanligt påstående i den kritiska litteraturen är att problematiska idéer från miljöekonomins neoklassiska bakgrund tar över och förändrar policyarbetet på fundamentala sätt, ja, till och med ändrar på människors tänkande och uppfattningar om vad som egentligen är värdefullt.

Det finns alltså två diametralt skilda berättelser om miljöekonomins roll för hållbarhetsarbetet. I det här projektet ska jag ta reda på mer om hur det faktiskt ser ut med fokus på det miljöekonomiska arbetet i praktiken. I fallstudier på svenska myndigheter gör jag dokumentstudier, intervjuer med miljöekonomer och politiker och observationer på plats i själva skapandet av policy för att belysa miljöekonomins makt, och/eller brist på makt, på ett sätt som inte tidigare gjorts. Syftet är att förstå hur och varför idéer som stödjer och hindrar den transformation som samhället nu behöver sprids, för att sedan kunna ändra på det som inte fungerar.

Projektet finansieras med ett forskningsstipendium från Handelsbanken och Jan Wallander och Tom Hedelius samt Tore Browaldhs stiftelse.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Lina Isacs
Senast uppdaterad: 2021-03-09