Lina Isacs

• Medarbetarportalen vid Uppsala universitet (kräver inloggning)
• ORCiD

Blogg: Tänk om ekonomiutbildningen! Jag skriver för Klimatledarskap 20 september 2022.

Intervju i Grus och Guld nr 4/21

Intervju i podden Nyfiken den 9 november 2021 (in English)

Jag har en doktorsexamen i planering och beslutsanalys från KTH och en magisterexamen i nationalekonomi från Stockholms universitet. Min avhandling Deliberating value: On the theory and practice of valuation of nature from neoclassical to ecological economics undersöker hur underliggande, förgivettagna idéer om värde från neoklassisk ekonomi påverkar forskning och miljöpolitik, särskilt idén att naturen behöver ett värde i pengar (så kallad monetär värdering) för att vi människor ska bry sig om den. Jag använde ett reflexivt, delvis autoetnografiskt förhållningssätt för att illustrera hur sådana idéer tar sig uttryck i min egen forskning. Av de fem forskningsartiklar som avhandlingen bygger på tillämpar de två första nämligen värdeteorin och värderingsmetoderna från neoklassisk teori, medan de tre senare istället kritiskt undersöker denna värdeteori och metodik i sig, och då särskilt det enligt mig förödande antagandet att värde kan härledas från människors val, eller så kallade "avslöjade preferenser".

Innan Uppsala universitet och KTH har jag bland annat arbetat med forskning och undervisning inom miljö- och ekologisk ekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och fläckvis på Stockholm Resilience Centre, och som handläggare och miljöekonom på Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket samt som tillfällig utredare åt Miljöpartiet i Sveriges riksdag.

Åren 2023-2029 arbetar jag med två forskningsprojekt. Det första, under forskarskolan TRANSPLACE, är kopplat till min tjänst som postdoktor på IBF. Det andra är ett fristående projekt på Institutionen för ekonomisk historia, båda på Uppsala universitet.

TRANSPLACE

Projektet och min roll är i än så länge i sin uppstart. Läs mer om forskarskolan TRANSPLACE i en kort översikt här och här i en intervju med Jonathan Metzger, professor vid institutionen för samhällsplanering och miljö och föreståndare för skolan, och Sofia Wiberg, forskare vid samma institution, som är verksamhetsledare. Finansiär för projektet är Formas.

Miljöekonomin i aktion: en praktiknära undersökning av Svensk miljöpolitik, 1990-2020

Miljöekonomin, som är en del av den så kallade neoklassiska nationalekonomin, ligger bakom den idag helt dominerande idén att miljöproblem helst ska lösas genom olika former av marknadsbaserade styrmedel, såsom skatter, handel med utsläppsrätter eller subventioner, snarare än att t.ex. förbjuda miljöskadliga verksamheter. Idag, med eskalerande miljökriser, möter den här idén växande kritik. Dess dominans i miljöpolitiken påstås reproducera de problem som den neoklassiska teorin ofta anklagas för att ligga bakom, såsom ett negligerade av naturens gränser och en övertro på marknadens problemlösande förmåga.

Miljöekonomer själva verkar dock ofta anse att den här kritiken är missriktad. Om något beror bristen på miljöpolitiska framsteg på att deras idéer har för liten påverkan. Och i detta får de faktiskt delvis stöd av de (förvånansvärt få) undersökningar som finns av hur miljöekonomiska analyser påverkar policy: studier som gjorts av hur deras viktigaste verktyg för policystöd används visar nämligen att de inte verkar tas på allvar. Miljöekonomiska analyser har till exempel visat att ”nettonyttan” av att rädda Östersjön är hög, ändå händer mycket lite i praktiken.

Kritiker pekar dock på en annan sorts påverkan, där miljöekonomins pris- och marknadsretorik är del av något större, bortom de verkställda besluten. Ett vanligt påstående i den kritiska litteraturen är att problematiska idéer från miljöekonomins neoklassisk bakgrund tar över och förändrar policyarbetet på fundamentala sätt, ja, till och med ändrar på människors tänkande och uppfattningar om vad som egentligen är värdefullt.

Det finns alltså två diametralt skilda berättelser här om miljöekonomins roll för hållbarhetsarbetet. I det här projektet ska jag ta reda på hur det faktiskt ligger till - hur miljöekonomins påverkan på miljöpolitiken egentligen ser ut, och hur den går till i praktiken. Genom fallstudier på svenska myndigheter använder jag dokumentstudier för att kartlägga miljöekonomins ökande inflytande i Sverige, intervjuer med miljöekonomer och politiker och observationer på plats i själva skapandet av policy ska miljöekonomins makt, eller brist på makt, belysas på ett sätt som inte tidigare gjorts - vad, hur och till vem ideér sprids och, som det påstås, tar över. Syftet är förstå såväl miljöekonomers intentioner som faktisk spridning av de idéer som stödjer och hindrar den transformation som samhället nu uppenbarligen behöver.

Det här projektet finansieras med ett forskningsstipendium från Handelsbanken och Jan Wallander och Tom Hedelius samt Tore Browaldhs stiftelse.