Emma Sohlgren

Doktorand vid Institutionen för musikvetenskap

E-post:
emma.sohlgren[AT-tecken]musik.uu.se
Telefon:
018-471 7891
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3H
Postadress:
Box 633
751 26 UPPSALA

Kort presentation

Jag är doktorand på Institutionen för Musikvetenskap och i mitt avhandlingsprojekt undersöker jag hur italienska operaarior införskaffades, cirkulerade och framfördes i Sverige under 1700-talet.

Nyckelord: musicology music history 1700-tal eighteenth century opera musikvetenskap musikhistoria

Jag tog min kandidatexamen i musikvetenskap på University of Cambridge 2009–2012. Efter det studerade jag italienska på Stockholms universitet och som utbytesstudent på University degli studi di Padova i Italien och undervisade i musik och musikteori på Lilla akademiens Musikgymnasium i Stockholm. Mellan 2018–2020 tog jag min masterexamen i musikvetenskap på Uppsala universitet och i min masteruppsats studerade jag uppföranden och omarbetningar av Glucks opera Orfeo ed Euridice i London, Florens och Neapel under 1770-talet. Jag påbörjade mina doktorandstudier i Uppsala våren 2021.

Doktorandprojekt

Jämfört med många andra delar av Europa kom operan relativt sent till Sverige. Det var först när den Kungliga teatern grundades 1773 som Stockholm fick ett permanent operahus, och det finns endast ett fåtal exempel på fullskaliga operaframföranden innan dess. Däremot återfanns operaarior i andra musikaliska sammanhang under stora delar av 1700-talet. Italienska arior kunde höras på både offentliga och privata konserter, omarbetades och framfördes i svenska sångspel, och de hittas i privata musiksamlingar. Jag argumenterar för att dessa typer av framföranden och praktiker var en central del i 1700-talets operakultur, inte bara i Sverige, och fokuserar på de fristående ariorna: hur de användes och framfördes, och varför de införskaffades och samlades på. Genom att studera handskrifter av operaarior i musiksamlingar som härrör från Patrik Alströmer (1733–1804), Jean Lefebure (1736-1805) och Claes Ekeblad (1708–1771), avser jag att visa på att spridningen av fristående arior bidrog till kunskap och intresse för opera i Sverige under den här perioden, men också att intresset för operaarior kan förstås som en typ av kulturell konsumtion som motiverades av en vilja att presentera sig som män med bildning och smak.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Emma Sohlgren
Senast uppdaterad: 2021-03-09