Jezzica Israelsson
Doktorand vid Historiska institutionen
- E-post:
- jezzica.israelsson[AT-tecken]hist.uu.se
- Telefon:
- 018-471 7043
- Fax:
- 018-471 1528
- Besöksadress:
- Engelska parken, Thunbergsvägen 3 A
- Postadress:
- Box 628
751 26 UPPSALA
Kort presentation
Jag arbetar framförallt med social- och kulturhistoria, och har ett särskilt intresse för de konsekvenser som enskildas ageranden och beslut kunde ha för större skeenden i samhället. Min avhandling, med arbetstiteln ”Arbete och anspråk. Försörjningens praktik och ideal i Sverige, ca 1760-1880” skrivs inom ramen för projektet Gender and Work (http://gaw.hist.uu.se/).
- Doktorand sedan 2017
- Masterexamen i historia med tidigmodern inriktning, Uppsala universitet, (2016)
- Masteruppsats: In consideration of my meagre circumstances. The language of poverty as a tool for ordinary people in early modern Sweden
- Kandidatexamen i historia, Uppsala universitet (2014)
- Kandidatuppsats: Arbete på Stockholms spinnhus. En plats för kontroll och ordning inom ramen för en hushållsmodell
- Arbete som jurist inom domstolsväsendet och på advokatbyrå (2009-2014)
- Juris kandidatexamen, Uppsala universitet (2009), inklusive ett års utbytesstudier i Strasbourg, Frankrike
Övriga akademiska meriter
- Deltagare vid European Association for Urban History 13th International Conference on Urban History, “Reinterpreting Cities”, Helsingfors universitet (2016)
- Presenterat paper: For I willingly acknowledge the debt and have never denied to pay it. Widows, wives and single women as creditors and debtors in 18th century Uppsala.
Forskningsprojekt
På en övergripande nivå syftar mitt avhandlingsprojekt till att belysa arbetets betydelse och innebörd, som praktik och ideal, för människor och deras anspråk i 1700- och 1800-talets Sverige. Därigenom kan den kopplas till två forskningsområden: frågor om arbete och frågor om den enskildes inflytande och handlingsutrymme.
Mer specifikt använder jag beskrivningar och framställningar av försörjningsaktiviteter i skrifter till en regional länsförvaltning mellan ca 1760 och 1880 för att svara på frågor om vilka människor eller grupper av människor som sades utföra olika typer av arbete, och vilken betydelse detta utförande hade för till exempel genusarbetsdelningen. Jag undersöker också hur arbetspraktiker och arbetsideal, såsom flit och försörjningsansvar användes som argument, och vad detta kan avslöja om arbetets roll och innebörd i ett samhälle på tröskeln till industrialisering.
Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.
