Katina Thelin
Universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi
- Mobiltelefon:
- 070-167 97 29
- E-post:
- katina.thelin@edu.uu.se
- Besöksadress:
- Von Kraemers allé 1 A
752 37 Uppsala - Postadress:
- Box 2136
750 02 UPPSALA
Mer information visas för dig som medarbetare om du loggar in.
Kort presentation
Fil Dr i pedagogiskt arbete och universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. I tjänsten ingår inriktningsansvar för och undervisning i masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap, samt undervisning i rektorsprogrammet. Katina är också vetenskaplig ledare i Skolledarakademin, och ansvarar för samordningen av den seminarieserie som är kopplad till forskningsmiljön Research on Educational Leadership (REL).
Biografi
Har tidigare erfarenhet av arbete i magister‑ och masterutbildningen i Utbildningsledning och skolutveckling vid Karlstads universitet och som vetenskaplig ledare i Centrum för kunskapsbildning i Sundsvall.
Har även arbetat med skolutveckling och forskning inom ramen för ett riksomfattande Skolutvecklingsnätverk (Nätverket för Problembaserad skolutveckling) och var under en kortare period vetenskaplig ledare i Nätverket för lärandebaserad skolutveckling. I dessa nätverk deltog utöver den forskningsgrupp vid Karlstads universitet som jag tillhörde, ett stor antal pedagoger, skolledare och förvaltningschefer från hela Sverige. När nätverket var som störst ingick ca 900 enheter i nästan 50 kommuner i nätverket. Nätverket utgjorde en mötesplats för samproducerad kunskap, då det i nätverket bedrevs praktiknära forskning med utgångspunkt i deltagarnas professionella praktiker. Kunskapsbildningen utgjorde ett exempel på vad som brukar kallas deltagarorienterad interaktiv forskning.
Är i grunden gymnasielärare med ämnesinriktningen svenska/filosofi och har arbetat som lärare framförallt på gymnasiet och på komvux, men har även erfarenhet av arbete i grundskolan och som utvecklingspedagog i förskolan.
Forskning
I min forskning har jag bland annat intresserat mig för variationen i pedagogers och skolledares sätt att förstå olika aspekter av sitt arbete, men också för möjligheten och betydelsen av att utveckla gemensamma sätt att se och att lära tillsammans som grund för utveckling, något som avspeglar sig i min avhandling med titeln Mellan varumärke och gemensamt raster - Skilda sätt att se verksamhetsidéer för pedagogisk verksamhet blev klar hösten 2013. I avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se en verksamhetsidé och arbetet med en sådan, såsom den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet.
Betydelsen av variation och svårigheten att använda den på det sätt som föreslogs i avhandlingen aktualiserades även i en studie som bygger på erfarenheter som gjordes i två skolor i Sundsvall under perioden 2009‑2012. I det utvecklingsarbete som bedrevs på skolan skapades förutsättningar för skolans medarbetare att i lärgrupper arbeta systematiskt med att utveckla kunskap som grund för utveckling. Studien visade att lärarnas motivation att delta i gemensam systematisk kunskapsbildning till stor del var beroende av de frågor som stod i fokus för arbetet och att kvaliteten i och resultatet av arbetet var beroende av gruppens förmåga att hantera och använda variation.
Jag har också intresserat mig för den så kallade karriärstjänstereformen, vilket hittills resulterat i en mindre studie riktad mot variationen i sättet att se förstelärarens roll i relation till skolutveckling. Resultatet av studien har presenterats på nationella och internationella konferenser samt bildat utgångspunkt för min medverkan i Skolverkets Podd om karriärstegsreformen 2017.
Sedan jag kom till Uppsala universitet 2016 har mitt vetenskapliga arbete huvudsakligen varit inriktat mot om skolans ledarskap, dess villkor och utvecklingsmöjligheter. Med syftet att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som utvecklats genom arbetet i olika forskningscirklar och samtidigt bidra till ökad kunskap om forskningscirkelledarens arbete med och roll i en forskningscirkel, genomförde jag under våren 2016 en studie där jag uppmärksammade forskningscirkelledarens praktik och de villkor som håller den på plats. Resultatet visade att forskningscirkelledarpraktiken kan delas upp och beskrivas i två delpraktiker; en förberedelsepraktik och en genomförandepraktik. Den senare av dessa båda låter sig i sin tur beskrivas med utgångspunkt i det pedagogiska och det vetenskapliga projekt som håller ihop praktiken. Beroende på hur forskningscirkelledaren hanterar dessa projekt konstitueras olika forskningscirkelledarroller.
I en annan studie, togs utgångspunkten för studiet av skolans ledarskap i rektorsprogrammets undervisningspraktik och mer specifikt de självstudier som deltagare i rektorsprogrammet genomför inom ramen för sin utbildning. Resultatet av arbetet presenteras och diskuteras i en artikel i tidskriften Learning and Teaching: the International ournal of Higher Education in Social Science.
För närvarande är arbetar jag med ett par olika projekt. Det ena fokuserar emotionernas betydelse för och i praktiken. Uppmärksamheten riktas mot det sätt på vilket rektorer och verksamhetschefer beskriver sitt kännande i situationer där ledningspraktiken tar form. Det andra projektet fokuserar rektorers rörlighet (byten av skola/arbetsplats) som ett möjliggörande och begränsande villkor för hållbart ledarskap i skolan.
Publikationer
Urval av publikationer
- Skolans arbets- och utvecklingsorganisation i vetenskaplig belysning (2023)
- Rektorers rörlighet i Sverige (2023)
- Creating a reflective space in higher education (2020)
- Principal Turnover (2020)
- Det pedagogiska ledarskapets praktiker (2020)
- Att skapa förutsättningar för utveckling (2019)
- Learning to lead - (2019)
- Principal turnover and mobility - (2019)
- Rektorers mobilitet (2019)
- I gränslandet mellan forskning och utveckling (2018)
- Idéstyrningens etiska dilemman (2017)
- Ways of seeing the role of an advanced teacher in relation to school development in Sweden (2015)
- Who needs to learn? What needs to develop? Different ways of seeing the role of an advanced teacher (2015)
- Advanced teachers in Swedish schools – proud missionaries with visions of development (2014)
- Lära tillsammans som grund för utveckling i förskolan (2014)
- Swedish teachers and school leaders as researchers within their own practice (2014)
- Verksamhetsidé och måluppfyllelse i förskola och skola (2013)
- Mellan varumärke och gemensamt raster (2013)
- Skolutveckling utifrån ett lärande organisations-perspektiv (2011)
- Med ansiktet vänt mot Europa (2011)
- Lära för livet eller för skolan? (2007)
- Att göra lika på olika sätt (2004)
- Flexibilitet lärande eller hinder (2004)
Senaste publikationer
- Kunskapsbildning för professionellt lärande genom kollegiala samtal (2024)
- What about feelings? (2024)
- Skolans arbets- och utvecklingsorganisation i vetenskaplig belysning (2023)
- Rektorers rörlighet i Sverige (2023)
- Creating a reflective space in higher education (2020)
Alla publikationer
Artiklar
- Kunskapsbildning för professionellt lärande genom kollegiala samtal (2024)
- What about feelings? (2024)
- Rektorers rörlighet i Sverige (2023)
- Creating a reflective space in higher education (2020)
- Principal Turnover (2020)
Böcker
Kapitel
- Skolans arbets- och utvecklingsorganisation i vetenskaplig belysning (2023)
- Att skapa förutsättningar för utveckling (2019)
- Idéstyrningens etiska dilemman (2017)
- Lära tillsammans som grund för utveckling i förskolan (2014)
- Skolutveckling utifrån ett lärande organisations-perspektiv (2011)
- Flexibilitet lärande eller hinder (2004)
Konferenser
- Learning to lead - (2019)
- Principal turnover and mobility - (2019)
- Ways of seeing the role of an advanced teacher in relation to school development in Sweden (2015)
- Who needs to learn? What needs to develop? Different ways of seeing the role of an advanced teacher (2015)
- Advanced teachers in Swedish schools – proud missionaries with visions of development (2014)
- Swedish teachers and school leaders as researchers within their own practice (2014)