Johan Ericsson

Intresserad av ekonomisk historia och den offentliga sektorns historia. I min avhandling undersökte jag hur offentlig byggupphandling fungerade på kommunal nivå under perioden 1870—1975. Forskar för tillfället om penningpolitik på 1700-talet och om löner i Sverige under 1800-talet. Jag är också med och anordnar ett tvärvetenskapligt seminarium för socialhistorisk forskning: https://uppsalassh.wordpress.com/ och hjälper till med bloggen https://denargahistorikern.com/.

Blev antagen som doktorand i Historia 2015 efter att ha avlagt magisterexamen i ekonomisk historia med en uppsats om svenska aktiekursers volatilitet under förra hälften av 1900-talet. Med en bakgrund främst inom samhällsvetenskap och med ett intresse för ekonomiskt teori och statsvetenskap utformade jag mitt avhandlingsprojekt till att fokusera på avvägningen mellan ekonomisk effektivitet och andra, processuella mål som finns inom offentlig sektorn, exempelvis principer om transparens, likabehandling, förutsägbarhet och ansvarighet inom kommunal byggupphandling. Utgångspunkten är att det som är ekonomiskt rationellt inte alltid är förenligt med processuella mål. Det kan till exempel vara klokt att bjuda in ett betrott företag för att bygga på löpande räkning om det rör sig om ett komplicerat byggprojekt eftersom det inte går att veta på förhand exakt vad som behöver göras, vilket kan leda till kostsamma förhandlingar vid oförutsedda händelser Den typen av upphandling kräver dock att de ansvariga måste fatta omdömesbaserade beslut, vilket betyder att det inte finns några tydliga objektiva kriterier som beslutsfattaren kan luta sig tillbaka på. Det innebär att riskerna för korruption ökar, men också att riskerna för att anklagas för korruption ökar eftersom förfarandet är mindre transparent. I en organisation som värderar eller har en struktur som främjar processuella överväganden, här kallat en formrationell organisation, kommer omdömesbaserat beslutsfattande att användas i mindre utsträckning än om utfallsrelaterade mål hade varit viktigare.

I avhandlingen, som utformats som en fallstudie av Uppsala kommun, undersöker jag hur formrationell förvaltningen var och hur det påverkade valet av upphandlingsform. På så sätt bidrar avhandlingen till flera olika forskningsfält. Först och främst visar resultaten på vikten av att även ta kommunerna i beaktande vid diskussioner om den offentliga sektorns utveckling eftersom kommunerna kommit att utgöra en så pass viktig komponent och dess funktionssätt på många sätt avviker betydligt från den statliga förvaltningen. Därutöver bidrar avhandlingen till forskningen om offentlig sektors roll i den lokala ekonomin samt till den teoretiska litteraturen om transaktionskostnader och institutioner.

Utöver mitt avhandlingsarbete har jag också jobbat tillsammans med Jakob Molinder för att ta fram nya löneserier för byggnadsarbetare under 1800-talet. Lönerna är hämtade från Överintedentsämbetets arkiv och omfattar fler orter än någon tidigare löneserie för Sverige under den här tidsperioden och täcker dessutom flera olika typer av arbetare. Med hjälp av de nya serier vi tar fram kan vi undersöka hur den industriella omvandlingen i Sverige påverkade olika typer av arbetare i olika delar av landet men också hur svenska arbetare stod sig i relation till arbetare i andra länder. Hittills har vi producerat ett working paper som visar att svenska reallöner började öka redan innan den industriella omvandlingen tog fart, och att svenska arbetares löner var högre än arbetare i mer utvecklade länder som England och Nederländerna vid samma nivåer av BNP/capita. Vi kan också visa att skillnaderna mellan stad och landsbygd var låg i jämförelse med andra länder.

För tillfället är jag aktiv i ett projekt om Riksens ständers bank som initierats av Christopher Pihl här på institutionen. I projektet undersöker jag bland annat på vilket sätt penningpolitiken påverkade inflationen under sjuårskriget. Framförallt vill jag lyfta det politiskas betydelse för utvecklingen, till skillnad från äldre tolkningar som framförallt hänvisat till den så kallade kvantitetsteorin för att förklara varför penningvärdet föll

Jag har framförallt undervisat på metod- och uppsatskurser på grundnivå.