Jonatan Schytzer

• Medarbetarportalen vid Uppsala universitet (kräver inloggning)

Miljön i konkurs

I april 2022 började jag mitt nya forskningsprojekt, Miljön i konkurs, som Torsten Söderbergs stiftelse finansierar.

I projektet tas avstamp i samhällsproblemet att vi i media kunnat följa hur en rad personer och företag skott sig på miljöns bekostnad under senare år. Aktörerna har åtagit sig att ta hand om avfall, men i stället för att följa gällande regelverk har giftigt avfall dumpats på åkrar hos privatpersoner och i närheten av vattentäkter. Avfall har hanterats så ovarsamt att svårsläckta bränder brutit ut på avfallsanläggningar. Miljö- och klimatminister Bolund har kallat dessa aktörer för avfallsgangsters, vilket förefaller vara en rättvisande benämning.

Några av gangstrarna har fått långa fängelsestraff och dömts att betala skadestånd. Problemet är dock att i de allra flesta fall saknas pengar hos både de kriminella och företagen de drivit för att bekosta sanering av miljön. Företagen har försatts i konkurs, vilket i förlängningen kortsluter det miljörättsliga systemet som bygger på att det är förorenaren som ska betala. I dessa fall saknas medel för att sanera miljön. Man kan säga att miljön har försatts i konkurs.

Syftet med projektet är att undersöka under vilka rättsliga förutsättningar som miljön försätts i konkurs och hur regelverket kan förändras, för att undvika att denna situation uppstår. För att uppnå syftet ska följande forskningsfrågor besvaras:

• Under vilka rättsliga förutsättningar ersätts miljörelaterade krav i en konkurs?
• Under vilka rättsliga förutsättningar borde miljörelaterade krav ersättas i konkurs och hur kan konkursrätten förändras för att minska risken för att situationer uppstår när förorenare inte kan betala?
• Vilka ändringar på princip-nivå kan genomföras av rättssystemet för att minska risken att situationer när förorenare inte kan betala uppstår?

Projektet har presenterats vid INSOL Europes akademiska konferens i Dublin samt på en workshop för ett nätverk av yngre obeståndsjurister i Europa under våren 2022. Projektet har också presenterats på ett seminarium i Uppsala i juni 2022 samt på ett seminarium vid Stockholm Centre for Commercial Law i maj 2022. På det senare var f.d. justitierådet Stefan Lindskog kommentator. Under hösten 2022 har också projektet presenterats på fastighetsrättens dag, som Institutet för fastighetsrättslig forskning på Uppsala universitet anordnade.

Fordrans uppkomst inom insolvensrätten (doktorsavhandling)

I februari 2021 försvarade jag min avhandling, Fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Den huvudsakliga frågan i avhandlingen är vad som krävs för att en fordran ska ha uppkommit, vilket är en fråga som är fundamental inom insolvensrätten. Huruvida en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt är bl.a. avgörande för vilka fordringar som får göras gällande i en konkurs, vilka fordringar som omfattas av ett offentligt ackord i en företagsrekonstruktion och vilka fordringar som ingår i en skuldsanering. Även om utgångspunkten för ämnet och därigenom också avhandlingen på så vis är insolvensrättslig behandlas en mängd olika förmögenhetsrättsliga fordringstyper i avhandlingen, såsom lönefordringar och hyresfordringar, såvitt avser deras uppkomsttidpunkt. Avhandlingen spänner därigenom över en stor del av civilrätten.

Mitt intresse för ämnet väcktes genom en serie av rättsfall från Högsta domstolen, vilka jag fann svårförenliga med tidigare praxis, vad gäller slutsats, vilka argument som tillmättes betydelse och hur frågan angreps. Avhandlingsarbetet har präglats av att jag försökt att förstå denna diskrepans. Hermeneutiken har varit mig behjälplig i detta arbete. I min forskning har jag funnit att det finns olika argumentationslinjer i frågan om fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Beroende på vilken argumentationslinje som anläggs klassificeras frågan om fordrans uppkomst på olika sätt. Det är möjligt att ha en insolvensrättslig eller en förmögenhetsrättslig förförståelse av frågan, för att tala hermeneutiska. Valet av argumentationslinje påverkar hur frågan ställs, vilka argument som kan göras gällande och vilka slutsatser som kan nås.

I avhandlingen har dessa olika argumentationslinjer undersökts både på ett allmänt plan och specifikt relativt de insolvensrättsliga bestämmelserna i vilka frågan om fordrans uppkomst aktualiseras. I den allmänna delen behandlas även vissa principiella frågor, såsom det i insolvensrätten (och andra delar av förmögenhetsrätten) inneboende motståndet mot att använda begrepp i rättsliga lösningar och språkets betydelse i rättstillämpningen. I undersökningen av dessa frågor har bl.a. hermeneutik, narratologi och dekonstruktion använts, för att problematisera det nämnda motståndet.

Genom att uppmärksamma de olika argumentationslinjerna har skillnader mellan rättsfall och ståndpunkter i doktrinen kunnat förklaras på ett sätt som inte tidigare gjorts i svensk rätt. Resultatet innebär också att olika sorters argument har kunnat lyftas fram, som inte heller skett tidigare i svensk rätt. Det gäller exempelvis vikten av innehållanderätten i frågan om fordrans uppkomst relativt återvinningsbestämmelserna i konkurslagen. Studien har också resulterat i rättsdogmatiska slutsatser i form av bl.a. tre principer. Principerna möjliggör en motsägelsefri systematisering av rättskällorna.

Avhandlingsprojektet och avhandlingen har presenterats ett tjugotal gånger på konferenser och seminarier i Aarhus, Oslo, Helsingfors, Stockholm, Uppsala och Linköping samt för advokatbyråer.

Efter avhandlingen har jag haft en position som adjunkt vid den Juridiska fakulteten i Uppsala. Jag har bland annat undervisat i sakrätt och insolvensrätt på juristprogrammet. För mina insatser blev jag utsedd till årets lärare 2021 av juriststudenterna. Sedan avhandlingen har jag också författat fem artiklar. Se vidare under forskning.

Fordrans uppkomst inom insolvensrätten (doktorsavhandling, monografi, Iustus förlag, 2020, 543 s.)

Ämnet för avhandlingen är fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Huruvida en fordran har uppkommit före eller efter en viss tidpunkt är bl.a. avgörande för vilka fordringar som får göras gällande i en konkurs, vilka fordringar som omfattas av ett offentligt ackord i en företagsrekonstruktion och vilka fordringar som ingår i en skuld-sanering. Frågan om fordrans uppkomsttidpunkt är alltså grundläggande inom insolvensrätten. Även om utgångspunkten för ämnet och därigenom också avhandlingen på så vis är insolvensrättslig behandlas en mängd olika förmögenhetsrättsliga fordringstyper i avhandlingen, såsom lönefordringar och hyresfordringar, såvitt avser deras uppkomst-tidpunkt. Avhandlingen spänner därigenom över en stor del av civilrätten.

Mitt intresse för ämnet väcktes genom en serie av rättsfall från Högsta domstolen, vilka jag fann svårförenliga med tidigare praxis, vad gäller slutsats, vilka argument som tillmättes betydelse och hur frågan angreps. Avhandlingsarbetet har präglats av att jag försökt att förstå denna diskrepans. Hermeneutiken har varit mig behjälplig i detta arbete. I min forskning har jag funnit att det finns olika argumentationslinjer i frågan om fordrans uppkomst inom insolvensrätten. Beroende på vilken argumentationslinje som anläggs klassificeras frågan om fordrans uppkomst på olika sätt. Det är möjligt att ha en insolvensrättslig eller en förmögenhetsrättslig förförståelse av frågan, för att tala hermeneutiska. Valet av argumentationslinje påverkar hur frågan ställs, vilka argument som kan göras gällande och vilka slutsatser som kan nås.

I avhandlingen har dessa olika argumentationslinjer undersökts både på ett allmänt plan och specifikt relativt de insolvensrättsliga bestämmelserna i vilka frågan om fordrans uppkomst aktualiseras. I den allmänna delen behandlas även vissa principiella frågor, såsom det i insolvensrätten (och andra delar av förmögenhetsrätten) inneboende motståndet mot att använda begrepp i rättsliga lösningar och språkets betydelse i rättstillämpningen. I undersökningen av dessa frågor har bl.a. hermeneutik, narratologi och dekonstruktion använts, för att problematisera det nämnda motståndet.

Genom att uppmärksamma de olika argumentationslinjerna har skillnader mellan rättsfall och ståndpunkter i doktrinen kunnat förklaras på ett sätt som inte tidigare gjorts i svensk rätt. Resultatet innebär också att olika sorters argument har kunnat lyftas fram, som inte heller skett tidigare i svensk rätt. Det gäller exempelvis vikten av innehållanderätten i frågan om fordrans uppkomst relativt återvinningsbestämmelserna i konkurslagen. Studien har också resulterat i rättsdogmatiska slutsatser i form av bl.a. tre principer. Principerna möjliggör en motsägelsefri systematisering av rättskällorna.

(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv (artikel, SvJT, 2020, 17 s.)

Från och med vintern 2019/2020 har jag ett tvärvetenskapligt samarbete med Olof Wadell, som är doktorand i företagsekonomi vid Uppsala universitet. Samarbetet kom till genom ett möte på ett seminarium vid handelsrätten, på vilket Olof presenterade sin forskning om affärsrelationer före, under och efter konkurs, en forskning som gav mig nya perspektiv.

Artikelidén och artikeln om konkursgäldenärens avtal har fått växa fram genom samtal om vårt gemensamma forskningsobjekt – konkurs. Till en början strävade vi efter att hitta ett aktuellt konkursrättsligt ämne, i vilket ett företagsekonomiskt perspektiv i form av interorganisatorisk teori kunde berika en juridisk diskussion. Syftet var att pröva om ett gemensamt samarbete kunde vara fruktbart. Valet föll på frågan om konkursgäldenärens avtal, eftersom ett reformarbete pågår i den frågan. Artikeln har av den anledningen ett de lege ferenda perspektiv. I artikeln belyser vi hur endast vissa av de inblandades intressen tillmäts betydelse i den juridiska diskussionen om gäldenärens avtal. Med interorganisatorisk teori har vi kunnat påvisa att relationen mellan konkursgäldenären och gäldenärens medkontrahent samt konkursboet har betydelse i frågor om gäldenärens avtal. Från ett interorganisatoriskt perspektiv har relationen mellan företag och aktörer stor betydelse, eftersom värdet i ett företag till stor del inte finns i vad företaget självt äger utan i hur det använder dessa tillgångar med andra. Det innebär att en rad ytterligare hänsyn behöver tas i frågan om gäldenärens avtal.

En ny lag om företagsrekonstruktion (artikel, JP Infonet, 2021, 12 s.)

I artikeln presenteras och analyseras utredningen SOU 2021:12, Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion. Utredningen innehåller ett lagförslag om hur rekonstruktionsdirektivet ska implementeras i svensk rätt. Huvuddelen av artikeln ägnas åt att analysera tre viktiga förslag på förändringar av rekonstruktionsrätten, nämligen den modifierade inledandegrunden, införandet av regler om rekonstruktionsplaner samt gäldenärens avtal. I artikeln görs genomgående jämförelser med vad som gäller förnärvarande enligt lagen om företagsrekonstruktion samt hur motsvarande frågor regleras i konkurslagen. Såvitt jag känner till utgör artikeln den första rättsvetenskapliga analysen av utredningens förslag.

Några anmärkningar om fordrans uppkomst inom insolvensrätten – förpliktelseprincipen, förfogandeprincipen och fullgörandeprincipen (artikel, Ny Juridik, 2021, 38 s.)

Artikeln baseras på avhandlingen och utgör en sammanställning av de huvudsakliga resultaten av avhandlingen. Avstamp tas i att frågan om fordrans uppkomst ofta beskrivs som svår. Genom att kontrastera olika rättskällor mot varandra framträder min förklaring till varför frågan ofta beskrivs som svår, nämligen att det finns olika argumentationslinjer som alla är giltiga i frågan om fordrans uppkomst såtillvida att Högsta domstolen har använt dem. I och med att frågan klassificeras och formuleras på olika sätt beroende på vilken argumentationslinje som används leder det till kommunikationssammanbrott om olika argumentationslinjer anläggs i samtalet om frågan om fordrans uppkomst. I artikeln belyses också de tre principer som jag möjliggör en motsägelsefri systematisering av rättskällorna.

Arbetstagares lönefordringar i offentligt ackord – analys (artikel, JP Infonet, 2021, 7 s.)

I artikeln ges en samlad bild av under vilka förutsättningar arbetstagares lönefordringar omfattas av ett offentligt ackord i en företagsrekonstruktion, med särskilt fokus på de senaste årens avgöranden från Arbetsdomstolen och Högsta domstolen.

Mervärdesskattefordrans status i konkurs (artikel, 44 s., Skattenytts akademisk årsskrift samförfattad med jur. dr Mikael Ek)

I artikeln behandlas mervärdesskattefordrans status i konkurs. För att besvara den frågan är det nödvändigt att ta hänsyn till två rättsområden – konkursrätten och mervärdes­skatte­rätten – och deras regler, metoder och principer. Detta skapar en komplexitet som, utöver att göra statusfrågan svårbedömd, kan vara svår att uppfatta av någon som främst är verksam inom ett av de båda rättsområdena. Ämnet är därför som gjort för ett samarbete över de rättsvetenskapliga ämnesgränserna.

Artikeln har fått växa fram genom samtal mellan mig och jur. dr Mikael Ek, vilket har lett till en djupare förståelse av ämnet än vad vi kunnat nå var för sig. I artikeln undersöker vi mervärdesskattefordrans status i konkurs, när fordran uppstår till följd av leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och justering av tidigare gjorda avdrag. Metodologiskt har vi genomgående först vidtagit en mervärdesskatterättslig bedömning av vem det är som är betalningsskyldig för mervärdesskatten samt när den beskattningsgrundande händ­elsen har inträffat, för att sedan undersöka om resultaten av den bedömningen är förenlig med en insolvensrättslig ändamålstolkning av status-frågan i konkursen.

Artikeln finns fritt tillgänglig här: https://skattenytt.se/wp-content/uploads/2021/10/SN2021_akademisk_arsskrift_SchytzerEk_www.pdf

The Rise of the Claim. Highlighting the Ever-present Ethical Dimension of Law in a Technical Setting (artikel, de lege 2020, Iustus förlag, 6 s.)

Artikeln stammar från en konferens, som arrangerades vid Juridiska fakulteten i Uppsala i augusti 2019. På konferensen medverkade bl.a. professorerna Thomas Wilhelmsson, Adrien Wing och Pierre Schlag. De doktorander som deltog fick möjlighet att presentera en artikelidé för de seniora forskarna. En antologi publiceras inom kort, i vilken de juniora och seniora forskarna publicerar sina bidrag.

I artikeln belyser jag den etiska dimensionen i rättstillämpningen. Utgångspunkt tas i att det alltid krävs en värdering för att gå från regel till fall. Ett rättsfall från Högsta domstolen, i vilket fråga var om en skadeståndsfordran mot staten hade preskriberats, används för att illustrera denna värdering. I artikeln noterar jag att det fanns en rad olika tänkbara lösningar (uppkomsttidpunkter) av frågan, samt att i domskälen valde domstolen att särskilt betona de tänkbara konsekvenserna med olika uppkomsttidpunkter, vilket tjänar till att illustrera den ständigt närvarande etiska dimensionen i rättstillämpningen. På så vis behandlar artikeln ett principiellt ämne, för att den ska vara intressant i ett internationellt perspektiv.

Presentationer av forskning

• The Environment in Bankruptcy, Bob Wessels Insolvency Law Collection 2nd Lecture, Leiden, Nederländerna, 19/4-23
• Företagsrekonstruktion, Bostadsrättens dag, Uppsala, 14/3-23
• Miljön i konkurs - Wistrand advokatbyrå, Stockholm, 25/1-23
• Konkursboets förpliktelser - Ex Libro, advokatkurs, Stockholm, 17/1-23
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Affärsrättsligt centrum, Lunds universitet, 27/10-22
• Miljön i konkurs - Fastighetsrättens dag, Institutet för fastighetsrättslig forskning, 11/10-22
• Miljön i konkurs - Juridiska fakulteten i Uppsala, Högre seminarium i civilrätt, 8/6-22
• Miljön i konkurs - Stockholm Centre for Commercial Law, Stefan Lindskog var kommentator, 3/6-22
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Insolvensrättsligt forum, 5/5-22
• Genomgång och diskussion av en handfull insolvensrättsfall som avgjorts i högsta instans under åren 2019–2021, tillsammans med Torgny Håstad och Marek Keller, Insolvensrättsligt forum, 5/5-22
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Cirio advokatbyrå, Stockholm, 5/4-22
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Stiftelsen Affärsjuridik, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 25/3-22
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Seminarium för rättsvetenskaparna, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 25/3-22
• The Environment in Bankruptcy - INSOL Europe Academic Conference, Dublin, 3/3-22
• The Environment in Bankruptcy - YANIL workshop, Dublin, 1/3-22
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - advokatfirman Carlér, Stockholm, 20/1-22
• The Rise of the Claim in Insolvency Law - YANIL, Zoom, 8/12-21
• Företag i ekonomisk kris: Ett nytt perspektiv på företagsrekonstruktion - CIRCUS workshop, Uppsala, 3/12-21
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Wistrands advokatbyrå, Stockholm, 1/12-21
• Mervärdesskattefordrans status i konkurs och ackord, tillsammans med jur. dr Mikael Ek samt med prof. Annina H Persson som diskussionspartner - Handelsrättsliga seminariet, Uppsala, 23/11-21
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Lindahls advokatbyrå (obeståndsgrupperna Göteborg, Örebro och Uppsala), Uppsala, 18/11-21
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten, med prof. emirita Ingrid Arnesdotter som diskussionspartner - Akademien för Insolvensrätt, Handelshögskolan, Karlstads universitet, Zoom, 10/11-21
• Mervärdesskattefordrans status i konkurs och ackord, tillsammans med jur. dr Mikael Ek samt med jur. dr Jesper Öberg som diskussionspartner - Skatterättsligt forums lunchseminarium, Svenskt näringsliv, Stockholm, 27/10-21
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - Uppsalas yngre obeståndsjurister, Nordströms advokatbyrå, Uppsala, 29/9-21
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten, med justitieråd Svante O. Johansson som diskussionspartner - SCCL, Stockholm, 20/5-21
• Konkursgäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, tillsammans med Olof Wadell samt advokat Erik Danhard som diskussionspartner, Handelsrättsliga seminariet, Uppsala, 5/10-20
• Fordrans uppkomst inom insolvensrätten - slutseminarium, med docent Johan Sandstedt, Stockholms universitet, SCCL, Hans Ödén, jurist, konkursförvaltare m. m., Ackordscentralen, professor emeritus Torgny Håstad, professor emerita Ingrid Arnesdotter, Linköpings universitet och advokat Hans Renman, Schjødt som diskussionspartners, Uppsala, 2/6-20
• Konkursgäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, tillsammans med Olof Wadell - Marketing Breakfast Seminar, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala, 12/2-20
• The Rise of the Claim, Symposium, Voices on Law and Activism, Adressing the Work of Adam Gearey, Uppsala universitet, Uppsala, 24/8-19
• Fordrans uppkomst - Nordiska förmögenhetsrättsdagarna, Helsingfors, 8/5-19
• Fordringers stiftelsestidspunkt - Lunchseminarium Aarhus universitet, Aarhus, 14/3-19
• Fordrans uppkomst, Workshop med svenk-norska doktorander, Oslo, 14/9-17
• Fordrans uppkomst, Seminarium Linköpings universitet, Linköping, 19/5-17
• Fordrans uppkomst, Seminarium Uppsala universitet, Uppsala, 8/12-16
• Fordrans uppkomst, Civilrättslunch Uppsala universitet, Uppsala, 9/2-16
• Presentation av rättsfall, rättsfallsseminarium, Uppsala universitet, Uppsala, HT14