Judit Novak

• Medarbetarportalen vid Uppsala universitet (kräver inloggning)

Förtroendeuppdrag (urval)

• Editorial board, Educational Assessment, Evaluation and Accountability (EAEA)
• Styrelsemedlem i Institutet för Utbildningsrätt, Uppsala universitet
• Swedish Educational Research Association's (SWERAs) tidskriftråd, VT2017- 2018
• Styrelsemedlem i Swedish Educational Research Association's (SWERAs) nationella doktorandråd, HT2015 - VT2017
• Hörandeförsamlingen, rekryteringen av rektor och prorektor, Uppsala universitet, 2017
• Valberedningen, val av prefekt under mandatperioden 2018-2021, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
• Vice ordförande för Utbildningsvetenskapliga doktorandrådet (UDR), fakulteten för utbildningvetenskaper, HT 2014 - VT 2015

Gästforskarvistelser

• Wilf Malcolm Institute of Educational Research, University of Waikato, Nya Zeeland, HT17
• Department of Educational Psychology, University of Illinois at Urbana-Champaign, USA, HT15-VT16.

Externa uppdrag

Bedömare av internationella programansökningar, Universitets- och högskolerådet (UHR), Avdelningen för internationellt samarbete, 2014-pågående.

Mitt forskningsintresse handlar i vid mening om styrningen av skola och utbildning med fokus på statligt ansvarsutkrävande från skol- och universitetsprofessionerna för förverkligandet av elevers och studenters rättigheter. Specifikt utvecklar jag kunskap om hur styrning och ansvarsutkrävande (primärt genom skolinspektion inom skolväsendet respektive UKÄ:s verksamhet inom den högre utbildningen) förändras av - och samspelar med - juridifieringen av skola och utbildning.

Begreppet ”juridifiering” brukar inom rättsvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskning användas för att beskriva ett skeende i vilket makten i samhället förskjuts till jurister eller antalet lagar och regler kvantitativt sett ökar. I min forskning har jag istället argumenterat för att en sådan definition beskriver symptomen, och att juridifiering istället behöver förstås som trenden att formulera rättighetsnormer för att försöka tillgodose intressen hos enskilda och för att styra verksamheter. Juridifiering är inte begränsat till utbildning utan följer ett allmänt mönster i samhällsutvecklingen i vilket fler sociala företeelser och frågor börjar diskuteras utifrån en rättslig utgångspunkt. Samhällsproblem och utbildningsproblem definieras som juridiska problem och hanteras med juridiska följder och sanktioner. Följaktligen flyttas problemlösningen från den sociala och utbildningsmässiga arenan till en juridisk, där en delvis annan logik, andra sanktioner och en annan procedur följs.

Jag hämtar i huvudsak teoretisk inspiration från den tyska forskningstradition i vilken Jürgen Habermas och Max Weber är centrala förgrundsgestalter. Ett centralt inslag i denna forskningstradition är studiet av juridifiering som en del i rättsstatens framväxt och särskilt en process i vilken individens grundläggande fri- och rättigheter säkerställs. Men som jag visar i min avhandling, Juridification of Educational Spheres: The case of Swedish School Inspection (Novak, 2018), har juridifieringen på senare år inte bara lett till skydd mot auktoritära strukturer i det privata och offentliga; den har också lett till att individers autonomi och rättigheter har stärkts gentemot välfärdsstatens institutioner. I Svergie har till exempel fler lagbestämmelser införts i syfte att stärka elevens ställning och rättssäkerhet. Bland annat har statens skolinspektion (Skolinspektionen) skrivits in i skollagen. Med skollagens ikraftträdande den 1 juli 2011 fick Skolinspektionen utökade sanktionsmöjligheter mot både enskilda och offentliga huvudmän som enligt Skolinspektions bedömning missköter sina skolor. Vid Skolverket har också Lärarnas ansvarsnämnd inrättats, till vilken Skolinspektionen kan anmäla lärare för till exempel oskicklighet. Med utgångspunkt i bland annat dessa förändringar har jag studerat och argumenterat för nödvändigheten att förstå juridifiering som en särskild styrningsrationalitet, och de förändringar som Skolinspektionen genomgick med skollagens ikraftträdande som ett institutionellt uttryck för denna styrningsrationalitet. Med en sådan inramning utvecklade min avhandling kunskap om juridifiering både som ett teoretiskt begrepp och ett empiriskt fenomen. Särskilt undersöktes epistemologiska, sociala, politiska och pedagogiska implikationer av den förändrade rättsliga regleringen och tilltagande statliga kontrollen och statliga utvärderingen av skolväsendet. Ett viktigt resultat är att juridifiering kan bidra till ökad rättssäkerhet genom att överträdelser av individuella rättigheter kan anmälas och utkrävas via juridiska processer. Men som jag visade i min avhandling bidrar juridifiering också till att de skolprofessionella normerna på olika sätt underordnas, och kodifieras, i rättsliga bestämmelser.