Tim Berndtsson

Universitetslektor Fil. dr, lärare vid Litteraturvetenskapliga institutionen

E-post:
tim.berndtsson[AT-tecken]littvet.uu.se
Telefon:
018-471 6188
Besöksadress:
Engelska parken, Thunbergsvägen 3 P
Postadress:
Box 632
751 26 UPPSALA

Tim Berndtsson heter jag och är filosofie doktor och forskare i litteraturvetenskap. I november 2020 disputerade med avhandlingen The Order and the Archive. Freemasonic Archival Culture in Eighteenth Century Europe. Jag är för nuvarande anställd som vikarierande lektor och forskare vid Litteraturvetenskapliga institutionen.

Forskningsintressen

1700-tal, frimureri, arkivhistoria, bibliotekshistoria, bokshistoria, historieskrivande, poesi

Forskning

Aktuell forskning

För nuvarande är jag främst sysselsatt med två olika forskningsuppgifter.

Dels projektet Svenska kungliga bibliotek, 1746–1829. Om kungliga boksamlingars kulturhistoriska betydelse och boksamlandet som nöje, nytta och nödvändighet som jag 2022 tildelades Bernadottestipendium av Svenska Akademien för att utföra.

I projektet avser jag undersöka kungliga privatbibliotek under 1700-talets senare hälft och det tidiga 1800-talet, närmare bestämt de tillhöriga Lovisa Ulrika och Adolf Fredrik, deras äldste son Gustav III, hans gemål Sofia Magdalena och sonen Gustav IV Adolf, liksom Gustavs syskon Carl, hertig av Södermanland, och hans gemål Hedvig Elisabeth Charlotta, Fredrik Adolf, hertig av Östergötland, och Prinsessan Sofia Albertina. Tidsspannet sträcker sig från 1700-talets mitt (Gustavs födelse 1746) till ett par decennier in i 1800-talet (Sofia Albertinas död 1829). Det finns flera anledningar till att det idag är viktigt att studera dessa kungliga bibliotek och boksamlingar. Frågor om vad kungligheterna samlade, hur samlandet gick till, och hur samlingarna sedan användes, är av betydelse, då inte endast den regerande monarken utan samtliga kungafamiljens medlemmar var kraftpoler i det dåtida svenska kulturlivet. De böcker de ansamlade var i viss mening redan från början avsedda att bli vad de är idag: kulturarvssamlingar. Vidare kan studier av dessa samlingar, och de boktransaktioner som byggde upp dem, ge grund för att adressera övergripande frågor om läsning och boklig kultur i hovmiljöer – något som senare tids forskning diskuteras i ett europeiskt perspektiv.

*

Dels projektet Känslor av hopp finansierad av Helge A:xson Johnsons stiftelse 2021, där jag studerar uttryck för hoppfullhet i poesi och har fördjupat mig hur hopp som koncept har använts retoriskt i diktning inom å ena sidan arbetarrörelsen och å andra sidan Frälsningsarmén. Här väcks också teorier om litteraturs känslopåverkan och om känslohistoria. Vad var det för hopp dikter uttryckte och hur skulle detta hopp kännas?

Avhandlingsprojekt

I min avhandling, The Order and the Archive: Freemasonic Archival Culture in Eighteenth-Century Europe (2020) behandlade jag arkivskapande inom Frimurarordens i 1700-talets Europa (främst Sverige och Tyskland). Frimurareorden var (och är fortfarande) en vittförgrenad och mycket inflytelserik form av slutet sällskap.

I avhandlingsprojekt, som skedde inom ramen för VR-Projektet ”Kunskap, makt, materialitet. Svenska arkiv 1727-1811”, fick jag möjligheten att gå på djupet såväl med (den hitintills underutforskade) frågan kring hur den transnationella Frimurare Orden ansamlade sina ansenliga organisationsarkiv och manuskriptsamlingar under 1700-talet, och vilken socialhistorisk och kulturell roll detta arkiverande spelade. Här har jag nyttjat arkiv såväl i Sverige (framförallt Svenska Frimurare Orderns Arkiv och Bibliotek, vilket tills nyligen varit slutet för utomstående forskare) som arkiv i Köpenhamn, Berlin och Haag. Därigenom har jag kunnat studera mycket material som hittills varit ouppmärksammat av forskningen.

Studien undersöker dels de sätt som frimureriet under 1700-talet varit kopplat till arkiveringspraktiker, för att skapa såväl administrativ ordning som kunskap. Dels de föreställningar, farhågor och fantasier som cirkulerat kring frimurarnas arkiv, såväl bland ordensmedlemmar själva som av utomstående betraktare. Jag sökte således visa hur frimurare skapade arkiv, men också hur dessa arkiv skapade i sin tur skapade frimurare.

En central aspekt i frimurarnas arkivering var strävan efter "ordning": såväl i form av administrativ ordning och reda, som efter kunskap om en fördold existentiell ordning. Exemplen hämtas från flera håll ur det Europeiska frimureriet men i centrum står den tysklandsbaserade Orden av den Strikta Observansen (1752-1782) respektive Svenska Frimurare Orden, under 1700-talets slut och 1800-talets början. Mitt påstående är att arkivpraxis var av betydande vikt och betydelse, både för organisatoriska ansträngningar för att bygga breda organisatoriska nätverk med kapacitet för strategiskt agerande, och för personliga strävanden att skaffa sig den hemliga "högre kunskap" som antogs finnas på orderns insida. Lika mycket som arkiven kunde öppna hemligheter, kunde också förvarandet av dokument som inte förevisade bidra till att skapa hemlighetsfullhet, en funktion som både kunde provocera och fascinera och som jag också ägnar noggrant studium.

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Tim Berndtsson
Senast uppdaterad: 2021-03-09