Mattias Legnér

Professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

E-post:
mattias.legner[AT-tecken]konstvet.uu.se
Telefon:
018-471 83310498-108331
Besöksadress:
Campus Gotland, Cramérgatan 3
621 57 Visby
Postadress:
Uppsala universitet, Campus Gotland
621 67 Visby

Kort presentation

Mattias Legnér är professor i kulturvård och docent i historia. Han forskar, undervisar och föreläser om kulturvårdens historia och särskilt hur kulturarv behandlas i och förändras genom krig. Han är en flitig anlitad föreläsare och skriver återkommande i press om kulturarv, konflikt och beredskap.

Kort informationsfilm om Mattias forskning (3 min): "Kulturarv – en måltavla i krig"

Nyckelord: kulturvård kulturarvsnoden conflict research cultural heritage conservation kalla kriget heritage management post-conflict reconstruction world war ii beredskap cultural property kulturegendom contingency

Mattias Legnér disputerade vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, 2004. Han har därefter undervisat i historia vid Högskolan på Gotland och varit anställd som forskarassistent vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet (2006-08), och även varit verksam i USA som stipendiat vid Department of History, Oberlin College (STINT, 2010) och vid Institute for Policy Studies, Johns Hopkins University (Riksbankens Jubileumsfond 2006-07). Han blev universitetslektor i kulturvård 2008, docent i historia 2011 och är sedan 2013 professor i kulturvård.

Inledning

Mattias Legnérs forskning behandlar hur byggnader, föremålssamlingar och arkiv har identifierats, värderats och förvaltats. Perspektivet är ofta men inte alltid historiskt och inkluderar studier av lagstiftning och regelverk samt hur dessa har tillämpats praktiskt. Under senare år har forskningen allt mer kommit att uppehålla sig vid hur förvaltningen av kulturarv kan förbättras på olika sätt, och vad vi kan lära oss av tidigare erfarenheter. Forskningen kretsar sedan en längre tid kring två områden: dels vad konflikter gör med kulturarv och vice versa, dels energihushållning i hus i såväl modern som äldre tid.

Det första området behandlar kulturarvsprocesser i konflikter. Hur förändras människors förhållningssätt till det förflutna när kulturarv politiseras och blir del av en konflikt? Legnér startade ett samarbete med freds- och konfliktforskningen i Uppsala, och har sedan gått vidare både med att skapa mig en översikt av samspelet mellan hur materiellt kulturarv behandlas i konflikter och hur attityder till det har förändrats. Han har bl.a. undersökt hur en från början svensk organisation, Kulturarv utan Gränser, har sett på och genomfört arbete med kulturarv på Balkan sedan 1995. Det är en vanlig missuppfattning att kulturarv återuppbyggs efter krig, men egentligen förändrar krig hela idén om vad som är ett lands kulturarv och hur det bör tolkas och värderas. Återuppbyggnadsarbetet blir då ett sätt att omdefiniera en del materiellt kulturarv samtidigt som mycket annat glöms bort eller medvetet raderas ut, ofta i maktpolitiska syften.

Han har undersökt svenska beredskapsplaner för att skydda kulturarv i krig från första världskriget till och med i dag, och ger olika organisationer råd om hur kulturarv kan skyddas vid höjd beredskap eller krig. Genom att undersöka sådana planer kan vi få insyn i hur olika samhällssektorer, i detta fall försvarsmakt och kulturmyndigheter, ser på samarbete och vad som är bevarandevärt. I krig har kulturarv ofta offrats genom collateral damage (oavsiktliga skador), men det har från samhällsinstitutioner också funnits en medvetenhet om att mycket kanske måste offras i ett kommande krig. Bevarande för framtiden har alltså planerats med katastrofala förluster som en tänkbar möjlighet. I boken Värden att värna. Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget (Makadam Förlag, 2022) går det att läsa Legnérs senaste forskningsresultat.

Det andra forskningingsområdet berör hur människan har skapat och levt i sin inomhusmiljö. Fokus har legat på att undersöka hur förväntningar och skapandet av inomhusklimat med hjälp av teknik har skapats på social väg, och hur denna konstruktion av mänskliga krav på inomhusmiljön har format det som i dag betraktas som byggt kulturarv. Denna forskning har varit möjlig att bygga upp genom finansiering beviljad av Energimyndigheten (se projekt nedan). Legnér har på det sättet skapat en nisch eftersom mycket få humanister har engagerat sig i forskning om energianvändning i bebyggelsen.

Projektledning (större externfinansierade projekt)

Mattias Legnér har sedan början av 2000-talet erhållit totalt ca 26 mkr i forskningsfinansiering i ansökningar som varit konkurrensutsatta. Sedan 2011 deltar han som projektledare i Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara (sparaochbevara.se) och har erhållit finansiering för fyra större projekt, varav två är pågående. I "Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder" (samarbete med Chalmers tekniska högskola, 2020-23) undersöks hur styrmedel för energianvändning respektive bevarande av kulturvärden fungerar i relation till fyra kommuners bostadsbebyggelse (Stockholm, Göteborg, Gävle, Gotland). I "Renoveringspraktiker i ödehus" (också i samarbete med Chalmers, 2022-24) studeras hur nya fastighetsägare väljer att renovera hus som varit varaktigt övergivna, och hur man tar in bevarandeaspekter och energieffektivisering i sina planer.

Legnér har vidare haft projektfinansiering från Vetenskapsrådet i ett närliggande projekt som handlade om kulturhistoriskt värdefulla byggnader och samlingar i Sverige har förvaltats med avseende på såväl bevarandemål som krav på komfort och inomhusklimat för människor. Perspektivet var historiskt och täckte in perioden från 1800-talets mitt till slutet av 1900-talet. En komfortrevolution ägde rum under perioden. Mellan åren 2010 och 2019 resulterade projektet i inte mindre än sexton publikationer. En av de viktigaste är boken Kulturarvet och komforten. Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader och samlingar 1850–1985 (2015) tillsammans med Mia Geijer. En annan är ett längre kapitel om Nationalmuseum i antologin Addressing the Climate in Modern Age's Construction History: Between Architecture and Building Services Engineering, utgiven av Springer 2019.

2016-18 var Legnér forskningsledare för ett vetenskapligt samarbete vid Uppsala Universitet kallat Kulturarvsnoden. Det var ett samarbete mellan fyra institutioner och Region Gotland, som skulle samla och stärka kulturarvsforskningen vid Campus Gotland och bidra till samverkan med regionen vad gäller förvaltningen av världsarvet Visby.

Projektledning

Skyddsaspekter på kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig. Svenska kyrkan, projektbidrag med kyrkoantikvarisk ersättning 2023-2024.

Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering. Energimyndigheten, projektbidrag 2022-2024.

Gotlands Museum 150 år: en historik, 2022-23.

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå? Energimyndigheten, projektbidrag 2020-2023.

Bränsleekonomi och uppvärmning vid Skoklosters slott. Carl Göran Adelswärds stiftelse, 2021-23.

Monumentskydd i Norden under andra världskriget. Carl Göran Adelswärds stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Brusewitz donationsfond, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, 2018-21.

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden.Energimyndigheten, projektbidrag 2015–2019.

Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.Uppsala universitet, strategiskt forskningsanslag för Campus Gotland 2016. Ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland. Uppsala universitet, forskningsanslag 2016–2018.

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader. Energimyndigheten, projektbidrag 2011-2015.

Förvaltningsplaner för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (pilotstudie). Riksantikvarieämbetet, projektbidrag 2014.

Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet. Vetenskapsrådet, projektbidrag 2010-2015.

Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser. Tema Q, Linköpings universitet 2006-2008.

Doktorandhandledning

2022- Elsa Bane, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2021- Susanna Carlsten, doktorand i konstvetenskap (huvudhandledare)

2018–22 Simona Bravaglieri, doktorand i restaureringsarkitektur, Politecnico Di Milano, Italien (biträdande handledare)

2011–17 Mikael Hammelev Jörgensen, doktorand i kulturvård vid Göteborgs Universitet (huvudhandledare)

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Mattias Legnér
Senast uppdaterad: 2021-03-09