Mattias Legnér

Professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

E-post:
mattias.legner[AT-tecken]konstvet.uu.se
Telefon:
018-471 83310498-108331
Besöksadress:
Campus Gotland, Cramérgatan 3
621 57 Visby
Postadress:
Uppsala universitet, Campus Gotland
621 67 Visby

Kort presentation

Mattias Legnér är professor i kulturvård och docent i historia. Hans forskning behandlar relationen mellan människa och kulturarv, särskilt ur historiska perspektiv. Under senare år har forskningen kommit att kretsa allt mer kring hur kulturarv behandlas och uppfattas i relation till konflikter. Legnérs forskning berör också skärningspunkten mellan kulturmiljö, klimatförändring och energianvändning.

Film: "Kulturarv – en måltavla i krig"

Nyckelord: kulturvård väpnade konflikter cultural heritage museer war conservation conflict post-conflict reconstruction historic buildings world war ii beredskap thermal comfort energy use cultural property kulturegendom history of collections krig contingency climate adaptive reuse preparedness komfort museum history

Filmer

Poddar/intervjuer

Bloggar, ej filmade föreläsningar, m m

Recensioner av Värden att värna. Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget:

Mattias Legnér disputerade vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Doktorsavhandlingens titel var Fäderneslandets rätta beskrivning. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige (Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2004). Han har därefter undervisat i historia vid Högskolan på Gotland och varit anställd som forskarassistent vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet (2006-08), och även varit verksam i USA som stipendiat vid Department of History, Oberlin College (STINT, 2010) och vid Institute for Policy Studies, Johns Hopkins University (Riksbankens Jubileumsfond 2006-07). Han blev universitetslektor i kulturvård 2008, docent i historia 2011 och är sedan 2013 professor i kulturvård. Har lett ca 15 forskningsprojekt med finansiering från bl.a. Vetenskapsrådet, Riksantikvarieämbetet, Energimyndigheten och Svenska kyrkan.

Mattias Legnérs forskning behandlar hur byggnader och samlingar har identifierats, värderats och förvaltats. Perspektivet är ofta men inte alltid historiskt och inkluderar studier av lagstiftning och regelverk samt hur dessa har tillämpats praktiskt. Under senare år har forskningen allt mer kommit att uppehålla sig vid hur förvaltningen av kulturarv kan förbättras på olika sätt, och vad vi kan lära oss av tidigare erfarenheter. Forskningen kretsar sedan en längre tid kring två områden: dels vad konflikter gör med kulturarv och vice versa, dels energihushållning i hus i såväl modern som äldre tid.

Det första området behandlar kulturarvsprocesser i konflikter. Hur förändras människors förhållningssätt till det förflutna när kulturarv politiseras och blir del av en konflikt? Legnér startade ett samarbete med freds- och konfliktforskningen i Uppsala, och har sedan gått vidare både med att skapa mig en översikt av samspelet mellan hur materiellt kulturarv behandlas i konflikter och hur attityder till det har förändrats. Han har bl.a. undersökt hur en från början svensk organisation, Kulturarv utan Gränser, har sett på och genomfört arbete med kulturarv på Balkan sedan 1995. Det är en vanlig missuppfattning att kulturarv återuppbyggs efter krig, men egentligen förändrar krig hela idén om vad som är ett lands kulturarv och hur det bör tolkas och värderas. Återuppbyggnadsarbetet blir då ett sätt att omdefiniera en del materiellt kulturarv samtidigt som mycket annat glöms bort eller medvetet raderas ut, ofta i maktpolitiska syften.

Han har undersökt svenska beredskapsplaner för att skydda kulturarv i krig från första världskriget till och med i dag, och ger olika organisationer råd om hur kulturarv kan skyddas vid höjd beredskap eller krig. Genom att undersöka sådana planer kan vi få insyn i hur olika samhällssektorer, i detta fall försvarsmakt och kulturmyndigheter, ser på samarbete och vad som är bevarandevärt. I krig har kulturarv ofta offrats genom collateral damage (oavsiktliga skador), men det har från samhällsinstitutioner också funnits en medvetenhet om att mycket kanske måste offras i ett kommande krig. Bevarande för framtiden har alltså planerats med katastrofala förluster som en tänkbar möjlighet. I boken Värden att värna. Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget (Makadam Förlag, 2022) går det att läsa Legnérs senaste forskningsresultat. Några röster om boken:

  • "Alla intresserade av byggnads- och evakueringsresonemang har mycket att hämta i Värden att värna." (Stefan Bohman, docent och fd museichef)
  • "Värden att värna (är) inte bara en upplysande, välberättad och vacker bok, utan också en viktig bok"; "den ger ett historiskt djup och tidigare erfarenheter till länsstyrelsernas och museernas pågående arbete med katastrofberedskap ..." (Mirja Arnshav, fil dr, Statens maritima och transporthistoriska museer)
  • "Denne boken er både lesverdig og lærerik.Den lykkes med å vise hvordan nordisk kulturminnepolitikk ble gjennomført før og under andre verdenskrig, men også hvordan den i stor grad ble formet av samfunnsutviklingen." (Kristoffer Eliassen Grini, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet)

Sedan 2023 fortsätter han denna forskning i det treåriga projektet "Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig", finansierat av Riksantikvarieämbetet.

Det andra forskningingsområdet berör hur människan har skapat och levt i sin inomhusmiljö. Fokus har legat på att undersöka hur förväntningar och skapandet av inomhusklimat med hjälp av teknik har skapats på social väg, och hur denna konstruktion av mänskliga krav på inomhusmiljön har format det som i dag betraktas som byggt kulturarv. Denna forskning har varit möjlig att bygga upp genom finansiering beviljad av Energimyndigheten (se projekt nedan). Legnér har på det sättet skapat en nisch eftersom mycket få humanister har engagerat sig i forskning om energianvändning i bebyggelsen.

Pågående projekt (som projektledare och forskare)

Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig. Finansierat av Riksantikvarieämbetet, FoU-projekt 2023-2025, i samarbete med Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI. Syftet är att skapa en djupare förståelse för förutsättningarna för att skydda kulturarv i händelse av krig och föreslå förbättringar i beredskapsplaneringen. Hur kan planeringen för det svenska kulturarvets skydd i krig utformas för att anpassas till dagens kulturarvssektor och en bredare beredskapsplanering för totalförsvaret? Då flera aktörer påbörjat denna planering är tidpunkten kritisk för att genomföra detta projekt. För att förstå hur det svenska kulturarvet kan skyddas krävs kontext både utifrån historiska förutsättningar som lagt grunden till dagens system samt internationella förhållanden. Det krävs även analys av hotbilden mot kulturarv i en konflikt i Sverige. Slutligen behövs även analys av metoder som kan användas för att göra nödvändiga prioriteringar av skyddsåtgärder vid höjd beredskap eller krig. Projektet är indelat i tre studier som var och en täcker ett viktigt område i planeringen av kulturarvsskydd: 1) kontextualisering och bakgrund, 2) hotbild och totalförsvar, 3) prioritering av skydd. Slutsatser från delstudierna ska dels visa på funktionaliteten i dagens beredskapsplanering, dels komma med förslag på metoder som kan användas för att förbättra skyddet.

Skyddsaspekter på kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig. En kunskapsöversikt ur den lokala förvaltarens perspektiv. Finansierat med kyrkoantikvarisk ersättning 2023-2024. Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950) vidta förberedelser för hur det kyrkliga arvet ska vårdas och underhållas vid höjd beredskap och krig. En väpnad konflikt kan också göra det nödvändigt att föra undan värdefulla föremål från kyrkorna. Enligt gällande regelverk har myndigheterna en nyckelroll i planeringen av dessa insatser. Syftet är att utifrån den lokala förvaltarens perspektiv ge en aktuell bild av hur religiöst kulturarv kan påverkas av väpnade konflikter. Med utgångspunkt från tillämpliga regelverk i Sverige ska studien ta fram rekommendationer om hur ett delat ansvar mellan myndigheterna och Svenska kyrkans olika nivåer kan och bör se ut, med tydliga roller och ansvar. Studien ska också peka på lämpliga åtgärder som förvaltaren själv kan vidta för att minimera riskerna.

Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering Finansierat av Energimyndigheten, projektbidrag 2022-2024. Det finns ett stort antal övergivna hus i Sverige som lockar ett stort intresse. Det kan emellertid vara svårt att ta dem i bruk igen på hållbara sätt. Projektet syftar därför till att förbättra kunskaperna om hur s.k. ödehus kan renoveras varsamt. Genom studien räknar vi med att vinna kunskaper om hur ödehusen kan bevaras och bättre utnyttjas som resurs och hur husägare planerar och genomför renovering. Nya kunskaper om hur husägarnas vardag och användning av bostaden påverkar renoveringspraktiker och energianvändning ska också tas fram.

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå? Energimyndigheten, projektbidrag 2020-2024. Projektet belyser hur styrmedel för energieffektiviseringar implementeras på lokal nivå och hur de inverkar på aktörers beslut i renoveringsprocesser. Syftet är att ta fram kunskap om hur byggprocess, bygglovhantering, energirådgivning och renovering går till i fyra kommuner, varav två är storstadsområden. Målet är att bidra till en mer konsekvent användning av styrmedlen för att öka energieffektiviseringspotentialen och samtidigt skydda kulturvärden. Potentialen är att projektet bidrar till att fler renoveringsprojekt genomförs på ett varsamt sätt genom att styrmedlen börjar tillämpas mer konsekvent.

Gotlands Museum 150 år. Finansiering från bl.a. Gotlandsfonden, 2022-2023. En historik över Gotlands Museum framställs till Gotländskt Arkiv och 150-årsjubileet 2025.

Avslutade projekt (som projektledare)

Skydd av kulturarv. Kunskapsöversikt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet. Uppdragsforskning 2021-2022.

Bränsleekonomi och uppvärmning vid Skoklosters slott. Carl Göran Adelswärds stiftelse, 2021-23.

Monumentskydd i Norden under andra världskriget. Carl Göran Adelswärds stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Brusewitz donationsfond, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, 2018-21.

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden.Energimyndigheten, projektbidrag 2015–2019.

Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.Uppsala universitet, strategiskt forskningsanslag för Campus Gotland 2016. Ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland. Uppsala universitet, forskningsanslag 2016–2018.

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader. Energimyndigheten, projektbidrag 2011-2015.

Förvaltningsplaner för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (pilotstudie). Riksantikvarieämbetet, projektbidrag 2014.

Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet. Vetenskapsrådet, projektbidrag 2010-2015.

Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser. Tema Q, Linköpings universitet 2006-2008.

Doktorandhandledning

2022- Elsa Bane, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2021- Susanna Carlsten, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2018–22 Simona Bravaglieri, doktorand i restaureringsarkitektur, Politecnico Di Milano, Italien (biträdande handledare)

2011–17 Mikael Hammelev Jörgensen, doktorand i kulturvård vid Göteborgs Universitet (huvudhandledare)

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Mattias Legnér
Senast uppdaterad: 2021-03-09