Mattias Legnér

Professor vid Konstvetenskapliga institutionen, Kulturvård

E-post:
mattias.legner[AT-tecken]konstvet.uu.se
Telefon:
018-471 8331,  0498-108331
Besöksadress:
Campus Gotland, Cramérgatan 3
621 57 Visby
Postadress:
Uppsala universitet, Campus Gotland
621 67 Visby
Ladda ned kontaktuppgifter

Kort presentation

Mattias Legnér är professor i kulturvård och docent i historia. Han forskar, undervisar och föreläser om kulturvårdens historia och särskilt hur kulturarv behandlas i och förändras genom krig. Han är en flitig anlitad föreläsare och skriver återkommande i press om kulturarv, konflikt och beredskap.

Kort informationsfilm om Mattias forskning (3 min): "Kulturarv – en måltavla i krig"

Nyckelord: kulturvård väpnade konflikter kulturarvsnoden cultural heritage conservation conflict post-conflict reconstruction world war ii beredskap cultural property kulturegendom contingency

Mattias Legnér disputerade vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, 2004. Han har därefter undervisat i historia vid Högskolan på Gotland och varit anställd som forskarassistent vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet (2006-08), och även varit verksam i USA som stipendiat vid Department of History, Oberlin College (STINT, 2010) och vid Institute for Policy Studies, Johns Hopkins University (Riksbankens Jubileumsfond 2006-07). Han blev universitetslektor i kulturvård 2008, docent i historia 2011 och är sedan 2013 professor i kulturvård.

Inledning

Mattias Legnérs forskning behandlar hur byggnader och samlingar har identifierats, värderats och förvaltats. Perspektivet är ofta men inte alltid historiskt och inkluderar studier av lagstiftning och regelverk samt hur dessa har tillämpats praktiskt. Under senare år har forskningen allt mer kommit att uppehålla sig vid hur förvaltningen av kulturarv kan förbättras på olika sätt, och vad vi kan lära oss av tidigare erfarenheter. Forskningen kretsar sedan en längre tid kring två områden: dels vad konflikter gör med kulturarv och vice versa, dels energihushållning i hus i såväl modern som äldre tid.

Det första området behandlar kulturarvsprocesser i konflikter. Hur förändras människors förhållningssätt till det förflutna när kulturarv politiseras och blir del av en konflikt? Legnér startade ett samarbete med freds- och konfliktforskningen i Uppsala, och har sedan gått vidare både med att skapa mig en översikt av samspelet mellan hur materiellt kulturarv behandlas i konflikter och hur attityder till det har förändrats. Han har bl.a. undersökt hur en från början svensk organisation, Kulturarv utan Gränser, har sett på och genomfört arbete med kulturarv på Balkan sedan 1995. Det är en vanlig missuppfattning att kulturarv återuppbyggs efter krig, men egentligen förändrar krig hela idén om vad som är ett lands kulturarv och hur det bör tolkas och värderas. Återuppbyggnadsarbetet blir då ett sätt att omdefiniera en del materiellt kulturarv samtidigt som mycket annat glöms bort eller medvetet raderas ut, ofta i maktpolitiska syften.

Han har undersökt svenska beredskapsplaner för att skydda kulturarv i krig från första världskriget till och med i dag, och ger olika organisationer råd om hur kulturarv kan skyddas vid höjd beredskap eller krig. Genom att undersöka sådana planer kan vi få insyn i hur olika samhällssektorer, i detta fall försvarsmakt och kulturmyndigheter, ser på samarbete och vad som är bevarandevärt. I krig har kulturarv ofta offrats genom collateral damage (oavsiktliga skador), men det har från samhällsinstitutioner också funnits en medvetenhet om att mycket kanske måste offras i ett kommande krig. Bevarande för framtiden har alltså planerats med katastrofala förluster som en tänkbar möjlighet. I boken Värden att värna. Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget (Makadam Förlag, 2022) går det att läsa Legnérs senaste forskningsresultat.

Det andra forskningingsområdet berör hur människan har skapat och levt i sin inomhusmiljö. Fokus har legat på att undersöka hur förväntningar och skapandet av inomhusklimat med hjälp av teknik har skapats på social väg, och hur denna konstruktion av mänskliga krav på inomhusmiljön har format det som i dag betraktas som byggt kulturarv. Denna forskning har varit möjlig att bygga upp genom finansiering beviljad av Energimyndigheten (se projekt nedan). Legnér har på det sättet skapat en nisch eftersom mycket få humanister har engagerat sig i forskning om energianvändning i bebyggelsen.

Projektledning (pågående)

Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig. Riksantikvarieämbetet, FoU-projekt 2023-2025 (med FOI).

Skyddsaspekter på kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig. En kunskapsöversikt ur den lokala förvaltarens perspektiv. Svenska kyrkan, projektbidrag med kyrkoantikvarisk ersättning 2023-2024.

Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering. Energimyndigheten, projektbidrag 2022-2024.

Gotlands Museum 150 år: en historik. Finansiering från bl.a. Gotlandsfonden, 2022-2023.

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå? Energimyndigheten, projektbidrag 2020-2023.

Projektledning (avslutade projekt)

Skydd av kulturarv. Kunskapsöversikt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet. Uppdragsforskning 2021-2022.

Bränsleekonomi och uppvärmning vid Skoklosters slott. Carl Göran Adelswärds stiftelse, 2021-22.

Monumentskydd i Norden under andra världskriget. Carl Göran Adelswärds stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Brusewitz donationsfond, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, 2018-21.

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden.Energimyndigheten, projektbidrag 2015–2019.

Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.Uppsala universitet, strategiskt forskningsanslag för Campus Gotland 2016. Ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland. Uppsala universitet, forskningsanslag 2016–2018.

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader. Energimyndigheten, projektbidrag 2011-2015.

Förvaltningsplaner för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (pilotstudie). Riksantikvarieämbetet, projektbidrag 2014.

Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet. Vetenskapsrådet, projektbidrag 2010-2015.

Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser. Tema Q, Linköpings universitet 2006-2008.

Doktorandhandledning

2022- Elsa Bane, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2021- Susanna Carlsten, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2018–22 Simona Bravaglieri, doktorand i restaureringsarkitektur, Politecnico Di Milano, Italien (biträdande handledare)

2011–17 Mikael Hammelev Jörgensen, doktorand i kulturvård vid Göteborgs Universitet (huvudhandledare)

Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.

Mattias Legnér
Senast uppdaterad: 2021-03-09
Skriv ut