Måns Jansson

Nuvarande forskningsprojekt/program:

Min forskning är inriktad mot olika delar av den tidigmoderna samhällsekonomin, där jag främst intresserar mig för industriell utveckling samt cirkulationen av teknisk kunskap och hantverksskicklighet - framför allt kopplat till 1700-talets metallnäring och manufakturindustri. Ytterligare ett intresseområde är relationen mellan statsmakt och lokala arbetspraktiker/beslutsnivåer. För närvarande arbetar jag inom tre forskningsprojekt:

Brandförsäkring på Sveriges landsbygd och den finansiella revolutionen. Organisationsformer, bebyggelse och argument 1743-1850 (finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser, projektledare: Göran Ulväng).

Hur landsbygdens brandförsäkringssystem fungerade före 1800-talets mitt är i många länder okänt på grund av avsaknaden av källmaterial. Den goda tillgången på svenska källor möjliggör dock studier inom fältet och syftet med detta forskningsprojekt är att analysera hur brandförsäkringsväsendet på landsbygden i Sverige organiserades och förändrades under 1700-talet och det tidiga 1800-talet.

Internationellt sett är Sverige ovanligt på så sätt att staten lagstiftade om ramarna för brandförsäkringen, men att lantbrukarna hade stora möjligheter att påverka organiseringen lokalt, samtidigt som privata försäkringsbolag i princip inte förekom före 1800-talets mitt. Här finns med andra ord stora möjligheter att undersöka hur lantbrukare i geografiskt avgränsade områden med helt olika ekonomiska och sociala förutsättningar valde att organisera sin brandstod. Genom en sådan analys är det möjligt att se hur risker hanterades, hur ersättningssystemen var uppbyggda och hur stabila systemen var. Projektet kan därmed bidra med viktiga resultat till den internationella forskningen om brandförsäkringssystems organisering före 1850, men också till teoribildningen på området, särskilt kring frågor om asymmetriska informationsproblem, kollektiva och individuella behov, riskhantering och resursmobilisering.

Den tidigmoderna bergsvetenskapens geografier. En digital historia över Bergskollegiums utländska studieresor 1691-1826 (finansierat av Vetenskapsrådet, projektledare: Jacob Orrje).

Gruvnäring och metallframställning var centrala aktiviteter i det förindustriella Europa. Sverige är ett synnerligen bra exempel, med en tidigt storskalig produktion av koppar och järn. Från 1649 kontrollerades den svenska gruv- och metallnäringen av ett centralt ämbetsverk: Bergskollegium. Under drygt 200 år (fram till 1857) var det ett viktigt nav i det statliga maskineriet. I ljuset av ny historisk forskning framstår organisationen dock som betydligt mer rörlig och dynamisk än vad vi tidigare trott. Kollegiet uppmuntrade sina tjänstemän att resa ut i världen på studieresor, för att samla ny kunskap om metallframställning. De resande tjänstemännen skrev noggranna rapporter, vilka sedan renskrevs och samlades i kollegiets arkiv. Samlingen finns idag på Riksarkivet i Stockholm.

I detta projekt använder vi nya digitala metoder för att studera Bergskollegium i dess fulla räckvidd, med syftet att klarlägga den förindustriella gruv- och metallnäringens geografi och förstå de sätt på vilka kollegiets tjänstemän samlade in ny kunskap under sina resor. Projektet består av fyra steg. Först digitaliseras hela samlingen av reseberättelser. De digitaliserade handlingarna kommer att tillgängliggöras online genom Riksarkivets databas NAD. I ett andra steg kommer projektet att använda HTR-teknik för att automatiskt skriva av reseberättelserna. Texten kommer sedan i ett tredje steg att annoteras digitalt på ett sätt som gör det möjligt att identifiera personer, platser, objekt och händelser. Dessa taggar blir basen för ett rikt dataset som möjliggör en systematisk analys av källmaterialet. I ett fjärde steg genomförs spatiala analyser av hur resandet utvecklades över tid, samt textanalyser för att förstå hur tjänstemännen förmedlade sina nyvunna erfarenheter. Projektet ger på så sätt nya perspektiv på insamlandet av kunskap i utlandet, med potential att förändra förståelsen av de roller som kunskapscirkulation och mobilitet hade i formandet av tidigmoderna stater. Projektet ger även nya insikter i hur resemönster förändrades under den studerade perioden, samt hur resandets praktiker och skildrandet av tekniska framsteg förändrades över två århundraden. På detta sätt kommer projektet att generera nya sätt att förstå viktiga historiska processer, såsom framväxten av modern vetenskap, industriell utveckling och rörlighet.

Stålmakare och kunskapande: svenskt stål och dess betydelse från militärstatens dagar till den tidiga industrialiseringen (finansierat av Jernkontoret).

Stål är ett av det moderna samhällets mest oumbärliga material, men det var likväl av stor vikt under den förindustriella perioden. Den äldre ståltillverkningen uppvisar en betydande variation, med olika tillverknings- och bearbetningstekniker, och stål av diverse slag användes såväl inom vapenframställning och gruvdrift som inom hantverk, manufakturindustri och jordbruk. Därtill var den tidigmoderna stålnäringen en viktig källa till innovativ verksamhet och spridning av teknisk kunskap. Detta projekt syftar till en genomlysning av den svenska stålsektorns utveckling under perioden 1650–1850, med grund i en sammanvävd analys av just tillverkning, användning (konsumtion) och kunskapsproduktion.

Jag har tidigare arbetat inom följande forskningsprojekt:

The Metal Bazaar: Knowledge-making in the Stockholm Metal Trades during the ‘Long Eighteenth Century’ (finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser, projektledare: Göran Rydén). Programmet syftade till att utforska kunskapens rörelser och praktiker inom Stockholms metallmanufaktur under 1700-talet.