Andreas Nord

Filosofie doktor i nordiska språk 2009 (Stockholms universitet). Docent i nordiska språk 2014 (Göteborgs universitet). Verksam vid Uppsala universitet sedan 2017, från 2021 som professor i svenska språket.

Sedan 2020 även gästprofessor i svenska språket vid Karlstads universitet.

Jag disputerade i ämnet nordiska språk år 2009 med en texthistoriskt inriktad avhandling vid Stockholms universitet, men har därefter framför allt forskat om myndighetsspråkvård, myndighetskommunikation och skrivande i arbetsliv och högre utbildning. Jag har arbetat som universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet, där jag också antogs som docent i nordiska språk 2014. Sedan 2017 har jag varit verksam vid Uppsala universitet, först som biträdande universitetslektor i svenska språket, därefter (från 2021) som professor i svenska språket. Från hösten 2020 till och med våren 2024 är jag på deltid gästprofessor i svenska språket vid Karlstads universitet.

Examina etc.

• Humanistisk linje (halvklassisk variant), Nösnäsgymnasiet, Stenungsund, 1992–1995.
• Filosofie magister med huvudämnet svenska med inriktning mot språkkonsultverksamhet, Stockholms universitet, 2004.
• Filosofie magister med huvudämnet allmän språkvetenskap, Stockholms universitet, 2004.
• Filosofie doktor i nordiska språk, Stockholms universitet, 2009.
• Oavlönad docent i nordiska språk, Göteborgs universitet, 2014.

Priser och utmärkelser

• Svenska Akademiens stipendium till postdoktorala språkforskare 2012 (som utdelas ”som stöd och belöning till disputerade forskare för värdefulla bidrag till kännedomen om svenska språket”).
• Erik Wellanders pris för framstående forskning inom språkvårdens område 2016 ”för nydanande forskning om svenskt myndighetsspråk och myndighetskommunikation”.

Handledning av doktorander – pågående uppdrag

• Jack Fägrell, nordiska språk, Uppsala universitet, från 2018. (Huvudhandledare.)
• Sofia Orrbén, nordiska språk, Uppsala universitet, från 2018. (Huvudhandledare.)
• Charlotta Busing, nordiska språk, Uppsala universitet, från 2020. (Huvudhandledare.)
• Vincent Björkquist, nordiska språk, Uppsala universitet, från 2021. (Huvudhandledare.)
• Denny Jansson, humanistiska studier med inriktning svenska språket, Örebro universitet/Karlstads universitet, från 2021. (Biträdande handledare.)
• Lisa Vikström, nordiska språk, Uppsala universitet, från 2022. (Biträdande handledare.)
• Malin Mark, nordiska språk, Uppsala universitet, från 2023. (Biträdande handledare.)

Handledning av doktorander – avslutade uppdrag (i urval)

• Christoffer Dahl, humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet, disputation 2015. Avhandling: Litteraturstudiets legitimeringar: Analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur för gymnasieskolan. (Biträdande handledare.)
• Katrin Lilja Waltå, humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet, disputation 2016. Avhandling: ”Äger du en skruvmejsel?” Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. (Biträdande handledare.)
• Ylva Byrman, nordiska språk, Göteborgs universitet, disputation 2018. Avhandling: Så fångas de misstänktas ord: Förhör och dokumentationspraktiker på Skattebrottsenheten. (Huvudhandledare.)
• Susanne Staf, ämnesdidaktik med inriktning mot svenska, Göteborgs universitet, disputation 2019. Avhandling: Skriva historia: Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet. (Biträdande handledare.)
• Malin Sandberg, nordiska språk vid Göteborgs universitet, disputation 2020. Avhandling: Från beslut till broschyr: Intertextualitet, äldre och kultur i texter inom en statlig satsning. (Huvudhandledare.)

Forskningsintressen

Tillämpad språkvetenskap, kritisk diskursanalys, skrivande i arbetslivet, fackspråk och professionellt språk, skrivande i högre utbildning/akademiskt skrivande, skolans texter och skrivande, klarspråk, multimodalitet, historisk textforskning, semiotiska landskap.

Pågående projekt

• "Att bygga professionell identitet genom skrivande" med Siv-Britt Björktomta (CESAR, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet). I projektet utforskas det logg- och reflektionsskrivande som sker inom en socionomutbildning. Här utforskas dels hur studenterna utvecklar en professionell identitet genom att, dels hur skrivandet kan utveckla studenternas skrivrepertoar. Hittills finns en artikel publicerad ("Ett stort värde i att ständigt rannsaka sig själv och reflektera …": Logg- och reflektionstexter i en akademisk professionsutbildning 2022).
• "Det kommunala tjänsteutlåtandet – en okänd men central förvaltningsgenre" med Karin Helgesson (Göteborgs universitet). Inom detta projekt utforskas de texter som utgör beslutsunderlag för politiskt beslutsfattande i kommunala nämnder, med fokus på de textunderlag som skapas av tjänstemän – inte minst inom genren tjänsteutlåtande (tjänsteskrivelse) – en genre som är okänd för de flesta utanför kommunal och regional förvaltning, men har en central roll för svenska lokalpolitiska beslutsprocesser. Resultat finns hittills publicerade i en artikel (Det kommunala tjänsteutlåtandet: Funktion och form hos encentral typ av text i kommunal politisk förvaltning 2022)
• "Exjobb på tröskeln mellan akademins och arbetslivets skrivande" med Erik Falk (Uppsala universitet) och Jack Fägrell (Uppsala universitet).
• ”Termer blir till: Terminologiarbetets möten” till­sammans med Ylva Byrman (Göteborgs universitet) och Marie Sörlin (Uppsala universitet). I projektet undersöks samtal ledda av professionella terminologer på olika myndigheter med syftet är att utforska de interaktionella aspekterna av den typ av multiprofessionell problemlösning som arbete med att fastställa termer och definitioner innebär. (Finansierat av Erik Wellanders fond och Svenska Akademien.) Resultat finns hittills publicerade i två artiklar (”Jag vill att vi väntar med den diskussionen”: En terminologs problemhantering i ett arbetsmöte om vårdtermer av Byrman & Nord 2022 och Med terminologen som grindvakt: Beslutsfattande i ett expertgruppsmöte av Byrman & Nord 2022).
• PPOPS (”Praktiknära perspektiv på organisering och professionalisering av stöttning för studenters skrivande och språk inom högre utbildning”), tillsammans med Ann-Marie Eriksson (Göteborgs universitet), Camilla Grönvall Fransson (Mälardalens universitet), Ingrid Lennartson-Hokkanen (Mittuniversitetet) och Marie Nelson (Stockholms universitet). Projektet utforskar svenska språkverkstäders verksamhet.
• Papperskronan: Legitimering och delegitimering av kungamakten i svensk press 1840–1920 tillsammans med Fabian Persson (Linnéuniversitetet/Oxford). Syfte med projektet är att utforska hur kungamakten legitimeras och delegitimeras i svensk press från 1840-tal till 1920-tal.

Avslutade projekt

• "Klarspråksgranskning: Extern språkbearbetning av myndighetstexter som tillämpad språkvård” (2010–2015). Vad händer när professionella språkgranskare ska ta sig an komplicerade faktatexter från myndighetssfären? Projektet visar att utfallet kan skilja sig åt kraftigt beroende på arbetsupplägget. Resultaten redovisas i två forskningsrapporter (Att göra någon annans text tydlig: Förutsättningar och språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext från 2011 och Att förbättra en text tillsammans: En dialogorienterad språkgranskningsprocess vid en svensk myndighet från 2015) och flera artiklar som sammanfattar resultaten (Att revidera andras texter: Språkgranskning som en del av myndighetsskrivandet från 2011 och ”De e du som e experten”: Roller, normer och perspektiv i ett textsamtal mellan en språkvårdare och en skribent i myndighetsmiljö från 2013).
• ”Klarspråk som politik och praktik” (2013–2015) tillsammans med Lena Lind Palicki (då vid Språkrådet). Sveriges myndigheter är enligt lag ålagda att skriva "vårdat, enkelt och begripligt". Men hur ser det politiska stödet för arbetet ut? Vad händer när ett sådant ideal ska omsättas i praktiken? Resultat av projektet finns publicerade i flera artiklar: ”Ni ska skriva enkelt – det står i lagen" Legitimeringar av klarspråk i en utbildning för myndighetsskribenter (med Lena Lind Palicki 2013), Högtidstal men ingen debatt? Svensk myndighetsspråkvård som språkpolitiskt projekt (2014) och Från demokratisk rättighet till tips och småknep i skrivandet: Några nedslag i det svenska klarspråksarbetet (med Lena Lind Palicki 2015).
• ”Kommunal kommunikation för alla?” (2013–2015) tillsammans med Karin Helgesson (Göteborgs universitet). Kontakter med kommunen är för de flesta av oss viktigt i många olika sammanhang i vår vardag. Men hur ser kommuners språkliga kommunikation egentligen ut? Detta var ett studentforskningsprojekt, dvs. projekt där huvuddelen av forskningen genomfördes av studenter inom sin utbildning. (Delvis finansierat av Erik Wellanders fond och Svenska Akademien.)
• ”Effekter av klarspråksarbete” (2015–2017) tillsammans med Lena Lind Palicki (då vid Språkrådet) och Markus Forsberg (Språkbanken, Göteborgs universitet). Projektet syftade till att kartlägga det vetenskapliga stödet för svenskt klarspråksarbete och utforska hur det kan genomföras framgångsrikt. En studie av effekterna av ett prisbelönt klarspråksprojekt finns i artikeln Enklare efter klarspråk? Myndighetstexter före och efter ett klarspråksprojekt (med Markus Forsberg 2017). Projektet resulterade också i forskningsöversikten Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande: En forskningsöversikt (2017), även tillgänglig i en uppdaterad engelskspråkig version som Plain language and professional writing: A research overview (2018).
• ”Medborgares och myndigheters möten på nätet: Språk och interaktion i datormedierad myndighetskommunikation” (2015–2018), delvis tillsammans med Marie Sörlin (Uppsala universitet). Avsikten med projektet var att utforska vad som händer när enskilda personer för dialog med kommuner (och andra myndigheter) i digitala medier. Projektet resulterade i flera publikationer: ”Detta är helt galet i min värld” Privatpersoner och kommunföreträdare i möte på nätet (2015), Med vardagens eller myndighetens ord? Ordval och kategoriseringar i offentliga e-servicemöten mellan enskilda och myndigheter (med Marie Sörlin 2017), Klarspråk i nätinteraktion: Trevlighet, trafikordningsplaner och undringar om döda rådjur i ett kommunalt e-serviceforum (2018) och Brev, chatt eller lite av varje? Språk- och textnormer i ett digitalt kommunforum för medborgarservice (2019).
• Inventering av det akademiska skrivandet inom utbildningar på en institutionen (2017–2018) tillsammans med Maria Eklund Heinonen och Ingrid Len­nartson-Hokkanen. Resultaten finns sammanställda i rapporten "Mer än text och ord" Akademiskt skrivande i utbildningar i socialt arbete och sociologi (2019).
• "Läsa på skärm och på papper – olika sidor av samma mynt? En jämförelse av svar på öppna frågor i PIRLS och ePIRLS" (2018) tillsammans med Maria Westman. Resultaten finns publicerade i rapporten Läsa på skärm och på papper – olika sidor av samma mynt? En jämförelse av provstruktur samt uppgifter och svar på två texter i PIRLS och ePIRLS (2019).