Lisa Andersson
Forskare vid Institutionen för ABM
- E-post:
- lisa.andersson[AT-tecken]abm.uu.se
- Besöksadress:
- Engelska parken
Thunbergsvägen 3H
752 38 Uppsala - Postadress:
- Box 625
751 26 UPPSALA
Kort presentation
Jag är forskare på Institutionen för ABM. Jag tog masterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap 2011 och doktorsexamen i informationsvetenskap 2017.
Jag forskar om informationshantering och informationssystem i projekten CApturing Paradata for documenTing data creation and Use for the REsearch of the future (CAPTURE) och Parental information work and wage work capacity in families with children with neurodevelopmental disabilities (PIW).
Nyckelord: information studies science studies sociology of knowledge archaeological documentation documentation studies studies of archaeological documentation information systems research information information practices archaeological information information management parent support personal information management
Föräldrars informationsarbete och arbetsförmåga i familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (tillsammans med Emma Laurin, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, UU)
Sammanfattning
Tidigare forskning slår fast att föräldrar, framför allt mödrar, till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autism och ADHD drabbas av nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivningar i hög utsträckning. Orsaken till den reducerade arbetsförmågan är oklar. Denna studie undersöker hur föräldrars dagliga informationsarbete påverkar förmågan till lönearbete. Föräldrars informationsarbete omfattar sökande, hantering och förmedling av information kopplad till vården av barn, i kontakt med samhällsaktörer som skola, barn- och ungdomspsykiatrin och Försäkringskassan.
Frågeställning
Den övergripande frågeställningen är: hur påverkar föräldrars informationsarbete relaterat till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar deras utrymme för lönearbete? Delfrågeställningarna klarlägger vilka typer av informationsarbete föräldrar utför, hur de upplever informationsarbetet och dess påverkan på lönearbetet, samt hur sociala och ekonomiska förutsättningar påverkar relationen mellan informationsarbete och lönearbete.
Data och metod
Genom två delstudier inspirerade av deltagande forskning kombineras en kvantitativ kartläggning av föräldrars informationsarbete genom en digital tiddagbok med en kvalitativ intervju- och observationsstudie av föräldrars upplevelser av informationsarbete.
Samhällsrelevans och nyttiggörande
Studien genererar ny kunskap om varför NPF-föräldrar deltidsarbetar och sjukskrivs samt rekommendationer för hur samhällsaktörers informationssystem och informationsrutiner kan utvecklas för att underlätta för föräldrar att kombinera föräldraskap och lönearbete. Projektet bidrar därmed till att stävja ohälsa och öka chanserna till ett hållbart arbetsliv för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Projektet adresserar också frågan om hur samhället kan bidra till alla föräldrars - oberoende av kön och sociala förutsättningar - lika förutsättningar att kombinera omvårdnad av barn med deltagande på arbetsmarknaden.
Genomförande
Projektet genomförs över 3 år, i nära samarbete med organisationen Attention som arbetar för att underlätta tillvaron för personer med NPF. En referensgrupp med forskare, experter från myndigheter samt intresseorganisationer ger kontinuerlig feedback på studiedesign och resultatrapportering. Slutsatserna sprids genom vetenskapliga tidskrifter, en konferens riktad till skola, vård och berörda myndigheter samt i en rapport riktad till föräldrar, myndigheter och arbetsgivare.
Kontakta katalogansvarig vid den aktuella organisationen (institution eller motsv.) för att rätta ev. felaktigheter.
