David Håkansson

Jag är professor i svenska språket. Min forskning omfattar fr.a. språklig variation och förändring såväl från ett nutida som från ett historiskt perspektiv, men jag är också intresserad av den nordiska språkvetenskapen ur ett metaperspektiv. Jag undervisar främst i grammatik och språkhistoria på olika nivåer.

Under flera år har jag haft ledningsuppdrag (bl.a. som prefekt och prodekan) och jag är f.n. dekan för den språkvetenskapliga fakulteten.

Utbildningar, examina m.m.

• Fil. mag., Lunds universitet. 2002.
• Fil. dr, Lunds universitet. 2008.
• Docent (nordiska språk), Uppsala universitet. 2012.

Anställningar

• Amanuens, Inst. för nordiska språk, Lunds universitet. 2002.
• Doktorand (med utbildningsbidrag och doktorandtjänst), Lunds universitet. 2003–2008.
• Universitetslektor i svenska språket, Växjö universitet (numera Linnéuniversitetet). 2008–2009.
• Postdoktorstipendiat, Köpenhamns universitet/Lunds universitet. 2009–2010.
• Forskarassistent i nordiska språk, Uppsala universitet. 2010–2014.
• Forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien. 2014–2021.
• Universitetslektor i svenska språket, Uppsala universitet. 2015–2018.
• Professor i nordiska språk, Uppsala universitet. 2018–2022.
• Professor i svenska språket, Uppsala universitet. 2022–

Övriga uppdrag

• Dekan för Språkvetenskapliga fakulteten. 2022–
• Redaktör för Språk & stil. 2017–

Tidigare uppdrag (i urval)

• Redaktionssekreterare för Studia Linguistica (Wiley-Blackwell). 2009–2017.
• Studierektor för forskarutbildningen i nordiska språk. 2012–2016.
• Ställföreträdande prefekt för Institutionen för nordiska språk. 2016–2018.
• Prefekt för Institutionen för nordiska språk. 2019–2021.
• Lärarrepresentant i styrelsen för Institutionen för nordiska språk. 2013–2018.
• Prodekanus för Språkvetenskapliga fakulteten. 2021–2022.

Handledning på forskarnivå

Handledare för doktoranderna John Ankarström, Majken Ehn Bäcklund, Matilda Edgren och Therese Landh.

Disputerade doktorander:

• Solveig Malmsten: Dativ i modern färöiska: en fallstudie i grammatisk förändring. Uppsala universitet 2015 (bitr.).
• Mikael Kalm: Satsekvivalenta infinitivfraser i svenskan: en synkron och diakron undersökning. Uppsala universitet 2016 (bitr.).
• Adrian Sangfelt: Syntaktiska strukturer i tiden: OV- och bisatsledföljd i svenskans historia. Uppsala universitet 2019.
• Adam Horn af Åminne: Från person till person: avvecklingen av nordisk personkongruens ur ett diakront typologiskt perspektiv. Uppsala universitet 2022 (bitr.).

Priser och utmärkelser

• Lunds universitets studentkårs pris för utmärkta lärarinsatser inom utbildningen. Lunds universitet 2006.
• Beskowska stipendiet. Kungl. Vitterhetsakademien 2009.
• Kockska belöningen. Lunds universitet 2009.
• Svenska Akademiens stipendium till yngre språkforskare. 2009.
• Oscarspriset. Uppsala universitet 2012.
• Luttemanska stipendiet. Uppsala universitet 2017.

Forskningsprojekt

Från den 1 januari 2021 är jag ledare för projektet Hur skönlitteraturen gjorde svenskan modern. Fiktionsprosa, författare och språkförändring 1830–1930 som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.

Medlem av redaktionsråd/motsv.

• Nordic Journal of Linguistics (Cambridge University Press).
• Norsk Lingvistisk Tidsskrift (Novus forlag).

Övrigt

• Ledamot av Sveriges Unga Akademi 2013–2018.
• Ledamot av Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala 2019–.
• Ledamot av Svenska Vitterhetssamfundets styrelse.
• Ledamot av Svenska Akademien (stol 3) 2023–

Ämnesområdet för min professur inkluderar såväl svenskans struktur som bruk i både nutida och historiskt perspektiv.

Ett centralt tema i min forskning är variation och förändring i svenskans grammatik. Till detta tema ansluter sig min avhandling, Syntaktisk variation och förändring (Lund 2008), där jag angrep ett klassiskt problem inom svensk språkhistoria, framväxten av subjektstvång, med hjälp av teoretiska modeller från generativ grammatik och kvantitativa metoder från variationslingvistiken.

Ett annat viktigt tema i min forskning är förändringar inom svenskans bruk. Ett arbete inom detta område är monografin Ord på prov (skriven tillsammans med Anna W Gustafsson, Lunds universitet; Lund 2017) som är en omfattande studie av förändringar i ordförståelse under 2000-talets första decennium. En helt annan aspekt av språkbruksförändringar har jag studerat i ett samarbete med litteraturvetare och datorlingvister, och jag är f.n ledare för projektet Hur skönlitteraturen gjorde svenskan modern som bedrivs med stöd av Vetenskapsrådet.

Utöver mina studier av förändringar i språksystem och språkbruk har jag försökt att anlägga ett metaperspektiv på språkvetenskaplig forskning, genom att diskutera dels frågan om vetenskapliga förklaringar inom språkhistorien, dels frågan om språkvetenskapens teorier och kunskapsintressen. Ett konkret utslag av mitt intresse för metavetenskaplig diskussion är antologin Varför språkvetenskap? (Lund 2017) som jag har redigerat tillsammans med Anna-Malin Karlsson, Stockholms universitet.